Gå till sidans innehåll

Femte sjukan under graviditeten

Femte sjukan (parvovirus B19) är en barnsjukdom som förekommer i synnerhet på våren. Små epidemier bryter ut på daghem och i skolor.

Femte sjukan är i regel en lindrig sjukdom som oftast är symtomfri hos vuxna. Parvoviruset smittar inte särskilt lätt, och en bra handhygien minska smittorisken. Barn har röda utslag som typiskt börjar i ansiktet. Övriga symtom är feber, huvudvärk, halsont och muskelvärk. Vuxna kan ha ledsymtom. Inkubationstiden för femte sjukan är 6– 16 dygn. Smittsamheten går över när utslagen bryter ut, så smittan överförs innan det typiska symtomen uppkommer. Hos vuxna är det svårt att fastställa när man insjuknat eftersom inga symtom vanligen visar sig.

Om gravida utsätts för femte sjukan analyseras ett blodprov för antikroppar. I Finland har cirka 50–60 procent av alla gravida haft femte sjukan före graviditeten. Femte sjukan diagnostiseras genom antikroppsanalys. Om mamman infekteras under graviditeten överförs parvoviruset till fostret i cirka 30 procent av fallen. En infektion i början av graviditeten medför en missfallsrisk på cirka 5–10 procent. Viruset orsakar anemi hos fostret genom att förstöra de röda blodkropparnas förstadier. Under graviditetens första halva finns det en risk på 10 procent för svår anemi hos fostret som leder till döden. Prognosen förbättras avsevärt efter den 20:e graviditetsveckan. Insjuknande efter den 24:e veckan brukar inte orsaka problem för fostret. Om infektionen konstateras i graviditetsvecka 12–24, följs fostrets tillstånd upp med ultraljudsundersökningar på mödrapolikliniken.

Exponering för femte sjukan på jobbet

Om den gravida kvinnan exponeras för femte sjukan (till exempel någon som har sjukan innan utslagen har brutit ut), görs en antikroppsanalys. Om mamman har antikroppar, kan hon fortsätta på jobbet. Om mamman är seronegativ, gör företagshälsovårdsläkaren en riskbedömning i särskilda situationer.

Vid epidemier på daghem har de anställda redan utsatts för viruset innan femte sjukan kan konstateras. Därför anses det inte vara någon tydlig nytta med att gravida som inte har antikroppar i blodet (seronegativa) sjukskrivs för att undvika smitta. Läkaren inom företagshälsovården kan dock överväga överföring till andra arbetsuppgifter eller andra åtgärder eller eventuellt också specialmoderskapsledighet. God handhygien är viktigt.

Hos seronegativa (saknar antikroppar i blodet) gravida som ständigt utsätts för viruset, t.ex. anställda på daghem under epidemier, ska antikropparna analyseras med 2–3 veckors mellanrum, tills epidemin är över (1–2 månader).

Om en färsk smitta konstateras, skriver rådgivningen en remiss till mödrapolikliniken, som arrangerar uppföljning för att upptäcka tecken på sjukdom och eventuell anemi hos fostret.

Vem ska du kontakta om du misstänker smitta?

  • Om du inte har haft, eller inte vet om du har haft, femte sjukan och du har träffat någon som har femte sjukan, ska du kontakta rådgivningen. Rådgivningen analyserar antikroppar mot parvoviruset i ditt blod.

  • Om provet visar att du har haft femte sjukan, behövs inga fortsatta åtgärder och fostret kan inte skadas.

  • Om provet visar att du inte har haft femte sjukan, ska en ny antikroppsanalys göras två veckor senare.

  • Om analysen visar att du eventuellt har en färsk infektion, skriver rådgivningen en remiss åt dig för fortsatta undersökningar vid mödrapolikliniken

  • Vid misstanke om att du har femte sjukan behöver du inte kontakta jouren.