Gå till sidans innehåll

Brännskada

En brännskada är en vävnadsskada som orsakats av värme eller något frätande ämne. Vanligast orsakas brännskadan av hett vatten. Vid den första behandlingen av en brännskada är det viktigaste att kyla skadan. Små brännskador kan behandlas hemma.

Omfattningen av en vävnadsskada relaterad till brännskadans svårighetsgrad/allvarlighetsgrad beror på hur länge man blivit utsatt och hur hett det som orsakat skadan varit. Brännskador klassificeras efter skadans grad och skadornas omfattning beskrivs som en bedömning av hur många procent av hela hudytan som skadats. De vanligaste orsakerna till en brännskada är ett hett föremål, vätska eller ånga, öppen eld, elektricitet, kemiska eller frätande ämnen eller strålning (till exempel solens ultravioletta strålning, UV-strålning).

Första gradens brännskada

Symtomen på första gradens brännskada utgörs av hudens rodnad, svullnad och smärta. Känseln på huden är normal och huden är torr. En ytlig första gradens brännskada läker på ungefär en vecka

Andra gradens brännskada

Vid andra gradens brännskada är hudens ytskikt skadad och skiktet under huden utsöndrar vävnadsvätska, då det bildas blåsor på huden. En ytlig andra gradens brännskada läker på ungefär två veckor.

Tredje gradens brännskada

Vid tredje gradens brännskada är huden torr, hård och har ingen känsel. Huden blir gråaktig, pärlvit eller mörk och förkolnad. Andra små första eller andra gradens brännskador kräver vanligen bedömning av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och behandling på sjukhuset.

Kolmonoxidförgiftning

I samband med brännskador finns det också risk för kolmonoxidförgiftning som orsakats av rökgaser. Att man andas rökgaser som bildas till exempel i samband med en eldsvåda, lägereld, öppen spis eller bakugn kan förorsaka en kolmonoxidförgiftning.Symtomen på kolmonoxidförgiftning är: huvudvärk, nedsatt medvetandegrad, sömnighet, illamående och rödbrusighet i ansiktet.Kolmonoxidförgiftning behandlas alltid på sjukhuset.

Det första är att förhindra ytterligare exponering för det som orsakat en brännskada. Det brännskadade området kyls under rinnande, svalt eller rumstempererat vatten eller i ett vattenkärl i cirka 10–20 minuter. Isvatten får inte användas för det kan orsaka en köldskada. Syftet med kylning är att hindra att skadan sprider sig djupare in i hudskikten och den minskar smärtan på det brännskadade området. Blåsor som möjligen uppstått på huden får inte punkteras på grund av infektionsrisken.

Efter kylning skyddas det brännskadade området mot smuts och bakterier. Om det brännskadade området utsöndrar eller det finns blåsor på det, kan området täckas med ett rent förband som är avsett för vård av en brännskada och som kan köpas på apoteket.

I början kan brännskadan utsöndra mycket vävnadsvätska och det är bra att byta förband dagligen. Det skadade området bör noggrant övervakas för eventuella tecken på infektion (hetta, rodnad, svullnad). För smärtan orsakats av en brännskada kan man ta ett smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol och som kan köpas på apoteket utan recept. På intakt hud där det inte finns några blåsor kan appliceras B-vitaminkräm. Apotekspersonalen hjälper vid behov till med att välja rätt produkt. Det brännskadade området kan vara känslig mot solljus, hetta, kyla eller gnidande under lång tid.

Det är värt att kontakta hälso- och sjukvården om

  • det brännskadade området är större än den skadades egen handflata.

  • det förekommer blåsor på brännskadan som är mindre än den skadades egen handflata.

  • brännskadan är djupare än andra gradens brännskada.

  • brännskadan finns i området kring händerna eller ansiktet.

  • det brännskadade området blir infekterat (svullnad, hetta och rodnad ökar).

  • brännskadan inte läker med egenvård eller symtomen blir värre.

  • det gäller en åldring.

Om brännskadan har uppstått som en följd av en elektrisk stöt eller ett frätande ämne, den brännskadade personen har inhalerat het ånga eller har symtomen på kolmonoxidförgiftning, ska man söka behandling omedelbart.