Gå till sidans innehåll

Beckers muskeldystrofi

11.11.2022

Beckers muskeldystrofi är en muskelsjukdom hos pojkar, med symtom som börjar i barndomen eller ibland först i vuxen ålder. Sjukdomen orsakas av en partiell brist på dystrofinprotein i muskelcellernas membran.

Symtom på sjukdomen är bland annat rörelsesvårigheter, muskelsvaghet och -trötthet, muskelvärk och kramper. Vaderna kan vara tjocka. Ibland är kardiomyopati det första symtomet på sjukdomen. Laboratorieundersökningarna visar en tydligt förhöjd nivå av kreatinkinas (CK). För att bekräfta diagnosen används ett blodprov för genetisk undersökning och/eller tas en muskelbiopsi.

Sjukdomen är progressiv till sin natur, men framskridandet är vanligtvis långsamt och rörelseförmågan kan bibehållas långt in i vuxen ålder. Det finns ingen botande behandling för Beckers muskeldystrofi. Uppföljningen och behandlingen av sjukdomen utförs av ett multidisciplinärt team. Rehabilitering för att bibehålla rörelse- och funktionsförmågan är viktig. Hjärtfunktionen bör kontrolleras regelbundet. Nya läkemedelsbehandlingar undersöks för att mer effektivt påverka sjukdomsförloppet.

Muskeltrötthet och -svaghet, särskilt i extremitetens rot, som börjar i barndomen eller oftast i ungdomen eller först i vuxen ålder. Vaderna är ofta tjocka. Muskelvärk och -kramper kan förekomma. Hjärtmuskelsjukdom, dvs. kardiomyopati, kan vara det första symtomet på sjukdomen eller kan uppträda när sjukdomen fortskrider.

Sjukdomen orsakas av en partiell brist på dystrofinprotein i muskelcellens membran (en fullständig brist på dystrofinprotein leder till en svårare muskelsjukdom, Duchennes muskeldystrofi). Kvinnor som bär på den genetiska defekt som orsakar sjukdomen kan ha lindriga muskelsymtom. De har också en ökad benägenhet att insjukna i hjärtsjukdomar.

Sjukdomen nedärvs dominant i X-kromosomen. Den genetiska defekten som orsakar sjukdomen kan vara nedärvd från modern eller en så kallad ny mutation.

Sjukdomens förekomst i Finland är ett fall per 30 000 personer.

Diagnostiska verktyg:

  • Klinisk undersökning av en barnneurolog/neurolog

  • Laboratorieprov, särskilt bestämning av kreatinkinasenzym

  • Genetisk testning

  • Muskelbiopsi

  • ENMG-undersökning