Gå till sidans innehåll

Rasmussens encefalit

Rasmussens encefalit är en sällsynt epilepsi. Encefalit betyder inflammation i hjärnan. Vid Rasmussens encefalit orsakas inte inflammationen av ett virus eller en bakterie utan av en långsam immunologisk reaktion med en okänd utlösare. Inflammation leder till att ena hjärnhalvan långsamt, under flera år, utvecklar en funktionsstörning och blir skadad.

Rasmussens encefalit är förknippad med svårhanterlig fokal epilepsi. När hjärnskadan fortskrider uppstår även motorisk svaghet på ena sidan och inlärningssvårigheter

De typiska epileptiska anfallen i samband med Rasmussens encefalit är ofta återkommande motoriska anfall, till exempel en konstant ryckning av ett enda finger eller en enda tå, som ibland sprider sig till en kraftigare ryckning av hela extremiteten. Anfallen kan dock även vara av andra typer, till exempel sänkt medvetande.

Gradvisa skador på hjärnhalvan orsakar gradvist ökande motoriska symtom på ena sidan, svaghet i ben- och/eller armfunktionen och inlärningssvårigheter. Inlärningssvårigheterna beror på vilken hjärnhalva som är skadad.

Förutom antiepileptiska läkemedel behandlas denna typ av epilepsi med läkemedel som påverkar det immunologiska svaret. En ketogen kost kan också hjälpa. Om sjukdomen inte kan kontrolleras med läkemedel kan en epilepsioperation övervägas.

Diagnosen Rasmussens encefalit baseras på symtom och förändringar i hjärnans magnetröntgenbilder. Ibland behövs ytterligare undersökningar, såsom positronemissionstomografi eller biopsi, för att bekräfta diagnosen.

Denna sällsynta form av epilepsi är inte ärftlig. Det genomsnittliga antalet nya patienter som diagnostiseras i Finland är mindre än en per år. Den exakta förekomsten är inte känd.