Insulinsubstitutionen sker genom att dosera insulinpreparat i flerinjektionsbehandling eller pumpbehandling. Basinsulin behövs dygnet runt, i samband med måltider tas måltidsinsulin.
Otillräcklig eller helt utebliven utsöndring av insulin från bukspottskörtelns betaceller substitueras genom att administrera insulinpreparat som injektioner eller med en pump i den subkutana fettvävnaden. Målet är att uppnå en blodsockernivå som ligger så nära den normala som möjligt, utan skadliga eller allvarliga hypoglykemier eller kraftiga fluktuationer i blodsockervärdet.
Son en person med typ 1 diabetes lär du dig att justera doseringen själv utifrån glukossensorn och vid behov utifrån egenmätningar av blodsockret. Med hjälp av handledning i egenvård samt stöd av professionella och jämlikar lär du dig att själv reglera ditt insulinintag så att det passar till varierande måltider, motion, olika situationer och dagsrytmer.
I insulinsubstitution behövs basinsulin, som verkar dygnet runt och reglerar frigörelsen av socker från levern till blodomloppet på natten och mellan måltiderna. I injektionsbehandlingen används långverkande insulinderivat som basinsulin. De långverkande insulinderivaten omfattar degludecinsulin, detemirinsulin och glargininsulin.
I pumpbehandling täcks behovet av basinsulin genom kontinuerlig administrering av snabbverkande insulin i lämpliga doser.
I samband med måltider tas snabbverkande insulin enligt kolhydratinnehållet i måltiden och eventuell motion. De snabbverkande insulinderivaten omfattar aspartinsulin, glulisinsulin och lisproinsulin.
Vid pumpbehandling används endast snabbverkande insulin. Vid pumpbehandling kallas insulinet som ges till måltider också bolus.
För korrigering av tillfälligt höjda blodsockervärden före måltider och under sjukdagar används låga doser av snabbverkande insulin, dvs. korrigeringsinsulin.
