Gå till sidans innehåll

Prematurföräldrarnas psykiska välmående

Att ett barn föds för tidigt är alltid en oväntad händelse.

Krisen som föräldrarna upplever när deras barn föds för tidigt påverkar ofta hur relationen mellan föräldern och babyn utvecklas. Målet är att stödja relationens utveckling från första början. Oron för om barnet ska klara sig och vilka sjukdomar det eventuellt har belastar dock de flesta prematurföräldrar.

På rådgivningen, på poliklinikbesök, under rehabiliteringshandledarens eller familjearbetarens hembesök kan man föra terapeutiska samtal om föräldrarnas erfarenheter, skingra rädslor och skapa tro för att de klarar sig som föräldrar.

När babyn kommer hem från sjukhuset och babyvardagen börjar stabilisera sig kan föräldrarna börja fundera över rädslorna och de ångestfyllda upplevelserna från den första tiden. Vid behov skickas föräldrarna för att få vård av ett barnpsykiatriskt team, om den kontakten inte har etablerats redan under sjukhusvården.

Situationen bedöms tillsammans med anställda inom barnpsykiatrin och familjen kan få hjälp med att bearbeta saker och ting. Eftersom prematurer inte är mogna kan barnet behöva mer stöd för att klara av en god växelverkan. Föräldrarna får råd för att lära känna barnets särdrag och behov.

Om en förälder kämpar på sitt yttersta för att orka med vardagen är det viktigt att hen omedelbart får samtalshjälp och stöd. Man får kontakt med den barnpsykiatriska arbetsgruppen genom sjukskötaren på barnavdelningen, rehabiliteringshandledaren eller poliklinikerna för utvecklingsuppföljning. Läkaren som behandlar babyn skriver en remiss åt föräldern.

Barnpsykiatrisk arbetsgrupp

  • Stöder familjens mentala anpassning till utmaningarna som ett prematurbarns födsel innebär och hjälper till att hitta lösningar med hänsyn till babyns behov.

  • Bekantar sig med babyn tillsammans med föräldrarna och handleder föräldrarna i att avläsa babyns signaler.

  • Stöder föräldrarnas eget sätt att sköta babyn enligt hens behov.

  • Stöder växelverkan mellan babyn och föräldrarna i de dagliga sysslorna, med speciell vikt vid lekfullhet och stunder av glädje och välbehag.

  • Beaktar aspekter av förälderns eget välmående.

  • Diskuterar frågor kring föräldrarnas oro tillsammans med dem och hänvisar vid behov till fortsatt vård.

  • Samarbetar vid behov med familjens övriga nätverk och bedömer behovet av eventuellt fortsatt arbete.

Kamratstöd

Vissa neonatal- eller barnavdelningar har kamratstödsgrupper, till exempel föräldragrupper och information om utskrivning. För mer information bör man rådfråga personalen.

En viktig källa till kamratstöd för prematurfamiljer är till exempel föreningen Kevyt keskosvanhempien yhdistys. Kevyt erbjuder prematurfamiljer kamratstöd och producerar information om prematurer. Vem som helst var som helst i Finland kan bli medlem i Kevyt. Mer information om kamratstöd för prematurfamiljer finns på Kevyt-föreningens webbplats.

Uppdaterad 5.1.2023