Symptom
Förändringar i formen på hornhinnan kan orsaka försämrad synskärpa, förvrängda bilder och försämrad precision samt att brytningsfel (vanligtvis närsynthet och/eller astigmatism) i ögonen ökar.
Hur snabbt toppig hornhinna, det vill säga keratokonus, utvecklas och svårighetsgraden för den varierar. I den lindrigaste formen kan patienten vara helt symptomfri, medan en patient med en långt utvecklad form av sjukdomen kan ha mycket dålig syn.
Diagnosticering
Hos unga personer kan man misstänka toppig hornhinna om glasögonstyrkan förändras snabbare än vanligt eller om synskärpan börjar försämras. Försämrad syn kan även orsakas av många andra sjukdomar, varför ögonen alltid bör undersökas i en sådan här situation.
Ögonläkaren diagnosticerar toppig hornhinna genom mikroskopundersökningar och topografiavbildning av hornhinnans form. Båda undersökningarna är smärtfria för patienten.
Uppföljning
Uppföljningen av toppig hornhinna beror på sjukdomsskedet och svårighetsgraden. I diagnosticeringsskedet och hos unga personer är uppföljningen tätare, medan det krävs färre uppföljningsbesök då sjukdomen har avstannat och är oförändrad. Läkaren följer upp ögat, glasögonstyrkorna och synskärpan. Vid behov följs även topografibilderna av hornhinnans form upp.
Också för keratokonuspatienter är det viktigt med egen uppföljning. Om synen börjar förändras märkbart ska patienten kontakta den vårdande ögonenheten.