Vanliga frågor

Antibiotikaskydd i anslutning till tandingrepp ordineras av din tandläkare.

Det finns ingen anledning att göra uppehåll i din antireumatiska medicinering för rutinfyllningar och tandstensborttagning. Vid tandkirurgi och ingrepp på en infekterad tand bedömer tandläkaren patientens infektionsrisk individuellt och avgör i enlighet med detta behovet av antimikrobiell profylax och uppehåll i den antireumatiska medicineringen.

​Använd antibiotikakuren enligt anvisningarna. Biologisk medicinering bör avbrytas under antibiotikakuren.

​Använd antibiotikakuren enligt anvisningarna. Användningen av metotrexat ska avbrytas under antibiotikakuren.

​Läs bipacksedeln för ditt läkemedel för att ta reda på vad du ska göra.

​Läs bipacksedeln för ditt läkemedel för att ta reda på vad du ska göra.

​Till skillnad från biologiska läkemedel är JAK-hämmare antireumatiska läkemedel i tablettform. De är lika effektiva som biologiska antireumatiska läkemedel. De är dock inte biologiska läkemedel, men de ligger i samma prisklass som biologiska läkemedel.

​Läs bipacksedeln för ditt läkemedel för att ta reda på vad du ska göra.

Boka en tid på din lokala hälsocentral. Det är bra om en professionell person kan se vilken typ av utslag du har

Om det är mindre än en månad sedan du började ta ditt antireumatiska läkemedel rekommenderas att du pausar läkemedlet och kontaktar din egen hälsocentral eller reumapoliklinik.

​Kirurgen ger dig anvisningar om en eventuell medicineringspaus och dess längd.

Du behöver inte pausa dina antireumatiska läkemedel om du bara har ont i halsen och snuva eller en lindrig urinvägsinfektion.

Om du nyligen har insjuknat och inte vet hur ditt tillstånd utvecklas kan du vänta med att ta antireumatiska läkemedel tills du vet hur allvarliga dina symtom är.

Om din feber stiger över 38 grader och ditt allmäntillstånd är dåligt (du behöver sängvila) eller om du konstateras ha en bakterie- eller virusinfektion som kräver antibiotikabehandling, bör du göra uppehåll i din antireumatiska medicinering. Vid allvarliga infektioner, dvs. infektioner som kräver sjukhusvård, bör biologiska läkemedel, JAK-hämmare och även immunsuppressiva antireumatiska läkemedel pausas.

Hydroxiklorokin och sulfasalazin kan däremot vanligtvis tas under en infektion.

Om febern blir långvarig eller om du plötsligt börjar må sämre bör du uppsöka jouren.

Exempel på antireumatiska läkemedel som kan behöva pausas:

• metotrexat (Trexan, Methotrexate, Ebetrex, Metoject)

• azatioprin (Azamun, Imurel)

• mykofenolat (CellCept, Mycophenolate Mofetil, Myfenax)

• leflunomid (Arava)

• ciklosporin (Sandimmun)

• cyklofosfamid (Sendoxan, Endoxan)

  • biologiskt läkemedel (Inflectra, Remsima, Remicade, Humira, Hulio, Amgevita, Hyrimoz, Enbrel, Erelzi, Cimzia, Simponi, RoActemra, Orencia, Taltz, Cosentyx, Stelara, Kineret, MabThera, Ritemvia, Rixathon, Benlysta, Kevzara)

• JAK-hämmare (Olumiant, Xeljanz, Rinvoq)

​Om det är en ytlig hudspricka och det inte finns några tecken på inflammation behöver du inte göra uppehåll i medicineringen. Om du är osäker kan du besöka din lokala hälsocentral för att visa upp hudsprickan.

​Antiinflammatoriska läkemedel kan tas på samma dag som metotrexat, men de ska administreras vid andra tidpunkter än metotrexat.​

THL rekommenderar på hösten 2023 att boostervaccinationer mot covid-19 ges till alla som är över 65 år, till personer över 18 år som tillhör riskgrupper för allvarlig covid-19, samt till personer över 12 år med kraftigt nedsatt immunförsvar. Riskgruppen för allvarlig covid-19 har nu harmoniserats med riskgrupperna för influensavaccination. Den inkluderar bland annat alla som genomgår cytostatikabehandling (inklusive metotrexat och azatioprin), personer som får biologisk behandling och JAK-hämmare, samt personer med autoimmuna sjukdomar som behandlas med peroral kortison (i en dos av minst 20 mg/dag i över 2 veckor). Personer som får läkemedlen rituximab eller ocrelizumab betraktas som särskilt immunsupprimerade. De kan också få andra boosterdoser enligt bedömning av behandlande läkare. När det gäller boosterdoser räknar man inte längre hur många doser en person har fått tidigare. Ansvar för arrangemangen av vaccinationerna åligger välfärdsområdena, och boostervaccinationer mot covid-19 strävar man efter att ge i slutet av hösten tillsammans med influensavaccinationerna. Mer detaljerad information kan hämtas från det egna välfärdsområdets webbsidor.

Coronavirusvaccinationer för personer med reumatiska sjukdomar kan ges på ett säkert sätt utan att läkemedelsbehandlingen ändras.

Coronavaccin innehåller inga levande coronavirus och är säkra oavsett vilken reumatiska medicinering som används. AstraZenecas coronavirusvaccin innehåller modifierade adenovirus (inte coronavirus) som inte kan orsaka symtom eller föröka sig.

I en enskild undersökning har man observerat att den antikroppsproduktion som framkallades av coronavaccinet var starkare om metotrexat pausades i två veckor efter vaccinationen. Betydelsen av detta resultat och de praktiska konsekvenserna av uppehåll i läkemedelsbehandlingen är fortfarande oklara, så för närvarande ger resultatet ingen anledning till läkemedelspauser i samband med vaccinationer.

Reumatisk medicinering (inklusive biologiska läkemedel och JAK-hämmare) pausas inte i samband med coronavaccination. Det är inte heller lämpligt att senarelägga inledandet av en ny antireumatisk medicinering på grund av vaccinationen. Om patienten redan har ett vaccinationstid kan reumatologen överväga att skjuta upp inledandet av ett nytt immunsuppressivt antireumatiskt läkemedel till 1–2 veckor efter vaccinationen.

Det enda undantaget är rituximab. Efter coronavaccinationen rekommenderas nästa rituximabinfusion efter (2–)4 veckor. På grund av den snabbt föränderliga epidemisituationen är boostervaccin viktiga och därför rekommenderas boostervaccin 2(–4) månader efter den senaste rituximabbehandlingen. Detta beaktas på vårdenheterna.

Om vaccinationen äger rum samma dag som intag av biologiska läkemedel eller metotrexat kan intag av ett antireumatiskt läkemedel skjutas upp till nästa dag. Vid behov kan det också tas samma dag.

Utöver coronavaccinationen rekommenderas en årlig influensavaccination för personer med reumatiska sjukdomar. För patienter som behandlas med biologiska läkemedel eller JAK-hämmare rekommenderas också pneumokockvaccin.

Infektionsrisken hos en reumapatient kan öka på grund av patientens antireumatiska medicinering. Infektionsrisken kan öka under behandlingar som försvagar motståndskraften (t.ex. cytostatika, biologiska läkemedel, JAK-hämmare, höga doser prednisolon över 10–15 mg i över 2 veckor). Metotrexat är den vanligaste cytostatikan som används vid reumatiska sjukdomar. Lågdosmetotrexat på mindre än 15 mg/vecka ökar sannolikt inte infektionsrisken nämnvärt.

Baserat på den information som hittills samlats verkar det som om reumapatienter inte löper någon ökad risk att utveckla en mycket allvarlig COVID-19-infektion på grund av sin sjukdom eller sin medicinering som försvagar motståndskraften, med undantag för rituximabmedicinering.

Reumapatienter med medicinering som försvagar motståndskraften är inte befriade från sina normala arbetsuppgifter på grundval av sin sjukdom. Barn till reumapatienter kan vanligtvis gå i skolan som vanligt.

Enligt den aktuella informationen behöver asymtomatiska personer inte göra uppehåll i sin medicinering för säkerhets skull. Medicinering som försvagar motståndskraften pausas om det uppstår symtom på infektion (feber, svåra eller långvariga symtom på luftvägsinfektion, en infektion som kräver sjukhusvård) eller en bekräftad coronavirusinfektion konstateras.

Av de antireumatiska läkemedlen försvagar inte hydroxiklorokin (Oxiklorin), sulfasalazin (Salazopyrin) eller apremilast (Otezla) motståndskraften, och dessa behöver inte pausas under en infektion. Andra antireumatiska läkemedel (som t.ex. biologiska läkemedel, JAK-hämmare, azatioprin, leflunomid, metotrexat, mykofenolat, ciklosporin, cyklofosfamid, takrolimus) pausas på samma sätt som vid andra infektioner. Patienten pausar medicineringen på egen hand och återupptar den när infektionen har gått om eller blivit betydligt bättre. Långvarig glukokortikoidbehandling (= "kortisonbehandling") får inte avbrytas plötsligt.

Långvariga läkemedelspauser kan vara förknippade med aktivering av den reumatiska sjukdomen, vilket ökar risken för infektion.

Personer med reumatiska sjukdomar rekommenderas att följa de allmänna anvisningarna för coronavirus. När det gäller läkemedelspauser, se även frågan ovan "När ska man pausa antireumatisk medicinering under coronavirusepidemin?".

Om du har vilket som helst symtom på en luftvägsinfektion, t.ex. hosta, snuva, ont i halsen, feber, andnöd, förändringar i lukt- eller smaksinnet, diarré eller magsmärtor som inte har någon annan uppenbar orsak, ska du ringa din företagshälsovård eller hälsocentral på vardagar. På kvällar och veckoslut kan du ringa företagshälsovården beroende på din arbetsgivares avtal, eller jouren. Vårdpersonalen bedömer behovet av ett coronavirustest och en eventuell hänvisning till behandling. Följ de anvisningar som du får per telefon. I allmänhet är det dock bra att komma ihåg att

• vila

• dricka tillräckligt med vätska

• röra på fötterna och pumpa vristerna för att öka blodflödet

• undvika nära kontakt med andra mänskor för att inte föra smittan vidare

Om du får svåra symtom på en luftvägsinfektion som kräver omedelbar läkarbedömning (såsom andnöd, långvarig feber, känner dig mycket sjuk, har mycket ont i halsen), ring din hälsocentral på vardagar eller jourmottagningen på kvällar och veckoslut.Ring nödnumret 112 om du behöver akut vård. Nödnumret är endast avsett för brådskande nödsituationer. Enbart en misstanke om att du blivit smittad av coronaviruset är inte en orsak att ringa nödnumret.

Källor: Detta svar baseras på de anvisningar som utarbetas av sakkunniga på HUS enhet för infektionssjukdomar.

Paxlovid är ett coronavirusläkemedel som tas via munnen och som används inom öppenvården hos personer över 18 år som löper risk för att utveckla allvarlig coronavirussjukdom på grund av en sjukdom, immunsuppressiv läkemedelsbehandling eller ålder. Paxlovid hindrar coronaviruset från att föröka sig i kroppen hos en infekterad person. De aktiva substanserna i Paxlovid är nirmatrelvir och ritonavir.

Medicineringen bör påbörjas så snart som möjligt efter att symtomen uppträtt, dock senast inom 5 dygn. Coronavirusinfektion bekräftas med ett laboratorieprov. Paxlovid har kombinationseffekter (interaktioner) med olika läkemedel. Innan behandlingen påbörjas bör patientens övriga medicinering kontrolleras för att utesluta interaktion. Behandlingen pågår i 5 dygn. Paxlovid är avgiftsfritt för patienten. Medicineringen ges enligt den praxis som överenskommits med hälsovården i din kommun. Vid reumatiska sjukdomar rekommenderas medicinering för följande patienter:

• Patienter som får rituximab, oberoende av vaccinationsbakgrund (om det har gått högst 1 år sedan den senaste läkemedelsinfusionen).

• Ovaccinerade reumapatienter över 40 år eller reumapatienter som har fått högst 1 vaccin och som får immunsuppressiv antireumatisk medicinering (biologiska läkemedel, JAC-hämmare, cytostatika, kortison).​

​Trexan (metotrexat) ska pausas i 3 månader före graviditet. Trexan får inte användas under graviditet eller amning. Salazopyrin och Oxiklorin kan användas säkert under graviditet och amning. Det är bra att diskutera dina planer på att skaffa barn med din reumatolog i god tid före den planerade graviditeten.

​Ledgångsreumatism är inte en ärftlig sjukdom. Benägenheten att insjukna kan dock vara ärftlig.

​En reumadiagnos är inte ett hinder för graviditet. Det är bra att i god tid diskutera dina planer på tillökning i familjen med din reumatolog. Vissa antireumatiska läkemedel bör pausas under graviditeten. Det är viktigt att sköta preventionen under läkemedelsbehandlingen. Om du har frågor om din medicinering under graviditet och amning kan du ringa Teratologiska informationstjänsten.

​Män behöver vanligtvis inte ta en paus från sina antireumatiska läkemedel.

​Rökning ökar avsevärt risken för att insjukna i ledgångsreumatism. Ledgångsreumatism kan vara svårare att behandla hos rökare, eftersom antireumatiska läkemedel är mindre effektiva hos rökare. Att sluta röka kan avhjälpa vita fingrar som förekommer i samband med vissa reumatiska sjukdomar. När du slutar röka kan du märka att ditt smak- och luktsinne och din sömnkvalitet blir bättre.

​Rökning kan öka behovet av antireumatiska läkemedel, efter rökningen till exempel ökar elimineringen av läkemedel från kroppen och därmed minskar deras effektivitet.

​Både reumatiska sjukdomar och rökning är oberoende riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Genom att sluta röka kan du minska risken för kranskärlssjukdom.​

​Uppföljningsprov för antireumatiska läkemedel tas på hälsocentralen. Patienten ska själv informera hälsocentralen om uppföljningsproven för läkemedelsbehandlingen, och hälsocentralens skötare registrerar remisserna på datorn. Samtidigt är det bra att komma överens med hälsocentralen om hur resultaten ska meddelas. Resultaten från uppföljningsproven tolkas i första hand på din hälsocentral. Hälsocentralen bör också informeras om eventuella ändringar i uppföljningsproven för läkemedelsbehandlingen, eftersom informationen inte överförs direkt från reumapolikliniken. Vid behov kan du få instruktioner om uppföljningsproven från din reumapoliklinik.

​Regelbundna uppföljningsprov för läkemedelsbehandlingen är nödvändiga när man använder antireumatiska läkemedel. Även om du länge har haft bra resultat i uppföljningen av din medicinering kan någon ytterligare faktor leda till en förändring i dina blodvärden.

​Uppföljningsblodprov bör tas 1–2 dagar före nästa administreringsdag för metotrexat, om möjligt. Om ett uppföljningsblodprov tas 1–2 dagar efter att metotrexat har tagits kan en övergående ökning av levervärdet (ALAT) förekomma. Detta kan leda till onödiga uppehåll i läkemedelsbehandlingen.​

​Laboratorieprov, som vanligtvis är mer omfattande än uppföljningsproven för läkemedelsbehandlingen, tas före en läkarmottagning på reumapolikliniken. Om alla prov som planeras före läkarmottagningen har tagits inom en månad före mottagningen behöver inga nya prov tas. Uppföljningsprov för läkemedelsbehandlingen tas vanligtvis 2–3 veckor, 6 veckor och 12 veckor efter att läkemedlet påbörjats och därefter var 3–6:e månad. Uppföljningsprov för biologiska antireumatiska läkemedel tas en månad efter att läkemedlet påbörjats och därefter vid behov enligt reumatologens bedömning. Resultaten följs upp på din hälsocentral. Vid behov konsulterar en sakkunnig på din hälsocentral reumapolikliniken.

​Använd alltid kortison enligt läkarens anvisningar. Ändra inte dosen på egen hand.

​Glukokortikoidbehandling, eller "kortisonbehandling", ges i olika doser för olika reumatiska sjukdomar och det är därför tillrådligt att följa läkarens anvisningar. Om du har ordinerats kortison för att behandla din reumatiska sjukdom har din läkare bedömt att fördelarna med kortisonbehandlingen överväger de eventuella biverkningarna.

Kortvarig användning av kortisonpreparat orsakar sällan bestående biverkningar. Det finns sällan några större hinder för kortisonbehandling, men beroende på dosen kan det vara svårt att använda kortison vid diabetes, övervikt, svåra kroniska infektioner och psykiska sjukdomar.

De vanligaste biverkningarna av långvarig kortisonbehandling är viktökning, diabetesutbrott, benskörhet (osteoporos), tarmblödningar, särskilt vid samtidig smärtstillande medicinering, starr, tunnare hud, ökad akne och en ökning av olika infektioner. Idag försöker man undvika långvarig kortisonmedicinering.

​Samma led kan behandlas lokalt högst med en månads mellanrum. Samma led kan behandlas lokalt högst 4 gånger under ett år.

​Antireumatiska läkemedel används vanligtvis i flera år. Syftet är att kontrollera den reumatiska inflammationen och hålla symtomen på reumatism under kontroll. Det lönar sig därför att fortsätta med den antireumatiska medicineringen även om du inte längre har några symtom. Efter en lång period av symtomfri behandling kan medicineringen minskas och ibland till och med sättas ut helt och hållet. Prata alltid med din läkare om du ändrar din medicinering.

​Tvätta och torka händerna väl före injektionen. Injektionsutrustningen ska hållas ren och nålen ska inte beröras med handen. Rengör injektionsstället med ett huddesinfektionsmedel som fås på apoteket.​

​Alkoholtoleransen är mycket individuell, men det är bra att hålla konsumtionen måttlig. Levervärdena kontrolleras regelbundet när man tar antireumatiska läkemedel. Om dina levervärden stiger är det bäst att undvika alkohol helt och hållet och se om dina levervärden återgår till det normala utan alkohol.

​Kortisonmedicinering (tabletter eller injektioner) som ges för att behandla reumatism kan höja blodsockret och blodtrycket. Det är bra att kontrollera att dina läkemedel är kompatibla i samband med läkarbesök och alltid när du påbörjar en ny medicinering.

​Kontakta en socialarbetare för att få råd.

​En reumatisk sjukdom är vanligtvis inget hinder för arbete. Prata med din läkare eller företagsläkare. Vid behov kan du kontakta en rehabiliteringsinstruktör eller socialarbetare som är insatt i reumatism.​

​Om ditt sjukvårdsdistrikt ändras när du flyttar, kontakta din behandlande reumatologiska enhet för att få en remiss till den nya reumatologiska enheten. Mer information om hur du väljer vårdplats.

​Sjukdomen kan vara aktiv även när inflammationsvärdena är låga. Inflammationer i små leder höjer inte nödvändigtvis inflammationsvärdena. Det kan också förekomma smärta, även om inflammationsvärdena är låga. Smärtan kan också bero på andra saker, till exempel artros.​

​När läkemedelsbehandlingen och den övriga behandlingen är rättidig är prognosen i allmänhet god. En tillräckligt effektiv läkemedelsbehandling kan förhindra att ledskador uppstår.

​Alla läkemedel ska transporteras i handbagaget. Biologiska antireumatiska läkemedel bör transporteras i en kylväska och förvaras i kylskåp även under resan. Ett biologiskt antireumatiskt läkemedel håller i en kylväska mellan kylpatroner, t.ex. under en lång flygresa eller till och med en lång bilresa. När du planerar din resa bör du i god tid diskutera din läkemedelsbehandling och eventuella vaccinationer med den behandlande enheten. Du kan be om ytterligare anvisningar från apoteket eller flygbolaget.​

​Biologiska läkemedel är läkemedel som produceras i levande celler. Till strukturen är de proteiner, dvs. äggviteämnen. Biologiska antireumatiska läkemedel är effektiva när det gäller att dämpa inflammation i kroppen. De flesta biologiska läkemedlen fungerar genom att minska mängden inflammatoriska föreningar (cytokiner) i kroppen eller genom att hämma deras funktion. Biologiska läkemedel administreras antingen som ett självinjicerat läkemedel under huden eller som en intravenös infusion på sjukhus.

​En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som har utvecklats för att likna och vara jämförbart med det ursprungliga läkemedlet. En biosimilar innehåller samma aktiva substans som det ursprungliga läkemedlet, men en annan version av den. En biosimilar är lika effektiv, säker och av samma kvalitet som det ursprungliga läkemedlet.

​Det finns inga exakta forskningsuppgifter om livsmedelsrestriktioner. I sällsynta, isolerade fall har listeriainfektioner konstaterats när vakuumförpackade, gravade eller kallrökta fiskprodukter eller opastöriserade mjölkprodukter har använts.

Vuxna behöver i genomsnitt 10 µg D-vitamin per dag. Detta kan uppnås genom en varierad kost. Behovet av D-vitamin kan öka vid inflammatoriska tillstånd och då rekommenderas ett D-vitamintillskott på 20 µg per dag för att säkerställa ett tillräckligt D-vitaminintag. D-vitamintillskott rekommenderas också för personer över 75 år, barn och ungdomar samt gravida kvinnor. Vid behov kan den optimala dosen säkerställas genom att mäta 25-D3-nivån i blodet (mål 80–100 nmol/l).

Kroppens behov av kalcium är 1 g/dag. För att säkerställa ett tillräckligt kalciumintag rekommenderas 5–6 dl flytande mjölkprodukter och 2–3 skivor ost dagligen. Om kalciumintaget från kosten är lågt måste den saknade delen ersättas med kalktabletter (500–1000 mg per dag). Om kosten inte innehåller några mjölkprodukter alls används ett kalciumtillskott på 500 mg x 2 för att täcka kalciumbehovet.

​Aktiv motionering är en viktig del av egenvården av reumatiska sjukdomar. Motion kan förebygga stela leder och upprätthålla deras funktion och rörlighet. Under motionen rekommenderas det att man tar hänsyn till den inflammatoriska fasen av sin reumatiska sjukdom: under den inflammatoriska fasen är det bäst att fokusera på att upprätthålla ledrörligheten. Då är aktiviteter som vattensporter och cykling bra. I en fas med mindre symtom kan man öka träningsintensiteten och variera träningen. Det är viktigt att öka träningsintensiteten gradvis och följa sina egna gränser. Mer information finns på webbplatsen God medicinsk praxis och Reumaförbundets webbplats.

​En hälsosam och varierad kost är en viktig del av egenvården av reumatism, vid sidan om den medicinering som din läkare ordinerar. Det väsentliga är kosten som helhet, och enskilda livsmedel som gör inte en kost hälsosam eller ohälsosam med avseende på reumatismen. Undersökningarna har visat att den så kallade Medelhavsdieten kan ge viss lindring för reumatiker som lider av ledgångsreumatism. Dessutom kan många reumatiska sjukdomar vara förknippade med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför bör man föredra mjuka fetter.

​Prata med din läkare eller sjukskötare för att se vilka produkter du kan använda säkert tillsammans med din medicinering. I princip kan vitaminer och mineraler användas, men naturprodukter kan ha negativa interaktioner med en antireumatisk medicinering.

​Omega-3-kapslar är säkra att använda. Fiskoljepreparat kan påverka blodkoagulationen, så det är lämpligt att informera din behandlande läkare om att du använder dem. Denna information är särskilt viktig när man planerar operationer.

​Vaccin som inte innehåller levande bakterier eller virus kan ges till alla som lider av reumatiska sjukdomar, oavsett vilken antireumatisk medicinering de har. Dessa vaccin omfattar vaccin mot difteri och stelkramp (dT), influensa-, pneumokock-, meningokock-, Haemophilus influenzae (Hib)- samt hepatit A- och B-vaccin, inaktiverat (injicerbart) poliovaccin, rabiesvaccin, inaktiverat (injicerbart) tyfusvaccin, vaccin mot fästingburen encefalit, vaccin mot japansk encefalit och HPV-vaccin (papillomvirusvaccin). Om det är fråga om ett så kallat ”levande vaccin” och ett biologiskt antireumatiskt läkemedel, ett JAK-hämmande antireumatiskt läkemedel, cytostatika eller en hög dos kortison (mer än 10 mg/dygn), ska du kontakta reumapolikliniken för ytterligare anvisningar. Levande vaccin är bland annat mässling-påssjuka-röda hund-vaccin (MPR-vaccin), vattkoppsvaccin, bältrosvaccin, vaccin mot gula febern, oralt poliovaccin och tyfusvaccin, BCG-vaccin (tuberkulosvaccin), influensavaccin (nässpray).

Du bör vaccinera dig mot influensa. Personer med reumatiska sjukdomar är en riskgrupp för influensa och för dem rekommenderas årliga vaccinationer mot influensa. Traditionell, biologisk eller JAK-hämmande antireumatisk medicinering behöver inte avbrytas på grund av influensavaccination.

Pneumokockvaccinet kan också tas under medicineringen. Vaccinet tas på egen bekostnad.

​Vaccinet mot fästingburen encefalit, det så kallade fästingvaccinet, innehåller inget levande virus och kan tas vid behov.

​Hälsocentralen ansvarar för behandlingen av förkylning. Kom inte till reumapolikliniken när du är sjuk, eftersom du kan smitta andra. Många reumapatienter kan ha ett nedsatt immunförsvar, vilket gör att de lättare blir smittade.​

​Patienter vars sjukdom har balanserats med hjälp av medicinering hänvisas till hälsocentralen för uppföljning. Den specialiserade sjukvården koncentrerar sig på den mer krävande behandlingen av reumatiska sjukdomar. Om sjukdomen senare blir aktiv eller om andra problem i samband med din reumatiska sjukdom uppstår kan läkaren på hälsocentralen remittera dig tillbaka till reumapolikliniken.

​Boka tid för en ledinjektion enligt anvisningarna från din vårdplats. Du kan också fråga din lokala hälsocentral om injektionen.

​Ett engelskspråkigt intyg för transport av läkemedel kan fås på begäran från reumapolikliniken. Ta också med dig giltiga recept på resan. Så kan du bevisa i tullen att du har rätt att transportera personliga läkemedel. Ett recept kan vara en patientanvisning som skrivs ut av en läkare eller en engelskspråkig sammanfattning av recepten. Det är bra att ha så mycket dokumentation som möjligt om starka smärtstillande medel för tullen.

​Vid behov kan läkaren på den behandlande enheten eller hälsocentralens egen läkare ge dig en remiss till en näringsterapeut.