Ungefär 3–4 procent av finländarna drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Hos de flesta är sjukdomen lindrig eller medelsvår när den konstateras. Att sluta röka är den viktigaste behandlingen av sjukdomen. Hos en del blir dock sjukdomen svår och i Finland avlider varje år ungefär 1 000 personer av KOL.
En del av sjukdomarna i lungvävnaden kan bli allvarliga om bindväv ersätter lungvävnad. Av dessa sjukdomar är idiopatisk lungfibros den vanligaste. Om en lungtransplantation inte är möjlig och läkemedelsbehandlingen inte bromsar sjukdomen, leder även denna sjukdom i allmänhet till döden.
Tecken på svår lungsjukdom är andnöd redan vid liten ansträngning, såsom att gå mindre än 100 meter på jämnt underlag, upprepade skov och sjukhusvistelser, många andra sjukdomar, kraftigt nedsatt lungfunktion vid blåstester och behov av syrgasbehandling.
En del lungpatienter kan leva flera år även med en svår sjukdom men behovet av symtomlindring och stöd är ändå stort. Dessutom kan situationen snabbt framskrida till behov av vård i livets slutskede, vilket kan komma lite överraskande i och med ett svårt skov. Därför lönar det sig att satsa på den palliativa vården vid sidan om den övriga behandlingen av lungsjukdomen och att tillsammans med den behandlande läkaren göra upp en förutseende vårdplan. Detta är inte ett hinder för behandling som bromsar sjukdomen eller rehabilitering, tvärtom.
| Vanligaste symtom | Andnöd och hosta Andnöd är det vanligaste och svåraste symtomet vid lungsjukdomar. Inhalerbara luftrörsvidgande läkemedel lindrar andnöden. Vid svår lungsjukdom kan det ibland vara svårt att dra in läkemedlet i lungorna. Då lönar det sig att fråga läkaren om olika läkemedelsalternativ. Om patienten har syrebrist och syrgasbehandling anses vara till hjälp lönar det sig att använda denna enligt anvisningarna. Syrgasbehandling är inte till hjälp om patienten inte har syrebrist. Det är bra att röra på sig inom den egna orkens begränsningar. Rätt andningsteknik och ställning, fysioterapeutiska metoder samt luftflödet (t.ex. en fläkt) är ofta till hjälp. Vid svår sjukdom kan morfinliknande läkemedel användas om andra behandlingar inte ger tillräcklig lindring av andnöden. Dessa lindrar även hostan hos en del patienter. SmärtaEn person som har en svår lungsjukdom kan ha smärtor i framför allt bröstkorgen. Smärtan behandlas på samma sätt som hos andra patienter. Psykisk belastningÅngest och depression är vanligt hos människor som drabbats av en svår lungsjukdom. De förstärker även upplevelsen av andnöd och är därför bra att berätta om. Tid, samtalshjälp och närvaro som fås av vårdpersonalen och de närstående stöder patienten också under sämre dagar. Att lugna patienten och hantera panikkänslor är en viktig del av behandlingen av andnöd. Psykiska symtom kan också behandlas med läkemedel. Trötthet och aptitlöshetEn långt framskriden lungsjukdom orsakar trötthet och minskad aptit samt ett försämrat näringstillstånd. Om aptiten är dålig är det viktigt att ofta äta små portioner av sådan kaloririk mat man är sugen på. Man kan försöka hantera tröttheten genom att vara utomhus och röra på sig så mycket man orkar. Det är också viktigt att se till att sömnrytmen är regelbunden. Också kortison kan kortsiktigt lindra tröttheten och förbättra aptiten. Livets slutskedeI livets slutskede minskar krafterna, tröttheten blir större och behovet av sömn och vila ökar. En del lungpatienter är rädda för att kvävas i slutskedet. Även om andnöden kan vara svår kan den lindras ända tills döden med till exempel morfin och vid behov till och med sedering, dvs. nedsövning. Lungpatienter dör ofta under andningssvikt och medvetslöshet. Att plötsligt kvävas är oerhört sällsynt. Var inte ensam med symtomenKom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. God symtomlindring hör till sjukdomens alla faser. Med dess hjälp försöker man trygga ett så gott och aktivt liv som möjligt. |
| Palliativ vård när och var? | Det är bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom. I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård hemmet eller hemvård, ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar. I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den vårdande enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att patienten inte behöver söka sig till jouren. |