Ibland kan ätandet haka upp sig på ett sätt som gör att det blir stört. Då talar man om ätstörningar. Ätstörningar orsakas ofta av andra faktorer än saker som är relaterade till ätandet. Vissa ätstörningar, som anorexia nervosa, det vill säga bantningsstörning, leder till en ohälsosam viktnedgång och undernäring, medan andra ätstörningar kan leda till viktuppgång och fetma. Ätstörningar kan förekomma oberoende av ålder, kön, vikt, kroppsstorlek och kroppsform.
Det finns många olika slag av beteendestörningar som kopplas ihop med ätandet. Det är viktigt att stanna upp och reflektera över de tankar och beteenden som styr ditt eget ätande, så att ditt förhållande till mat kan normaliseras med tiden.
Gemensamt för ätstörningar är att det är viktigt att behandla både kropp och sinne.
Nattligt ätande (NES)
Nattligt ätande (NES) är en fetmarelaterad ätstörning som drabbar cirka 1,5 procent av befolkningen. Syndromet har ingen officiell sjukdomsklassificering, men det är viktigt att det indentifieras, eftersom det kan förklara viktuppgången. Typiskt sett kan måltiderna under dagen se väldigt normala ut eller till och med små ut. Det nattliga ätandet kan däremot innehålla mer än hälften av dagens energimängd. Att äta mindre på natten kan också vara en utmaning för viktkontrollen. Kroppen bör vila på natten, även från att äta. Det centrala är att först behandla syndromet och först sedan fetman.
Hetsätningsströrning (BED)
En hetsätningsstörning (BED) innebär att man äter stora mängder mat snabbare än vanligt. Hetsätandet kompenseras inte av kräkningar eller laxermedel som vid bulimi. Hetsätningsstörningen och andra atypiska ätstörningar är de vanligaste ätstörningarna i världen. En atypisk ätstörning uppfyller inte alla diagnostiska kriterier för en bantningsstörning, hetsätningsstörning (bulimia nervosa) eller någon annan definierad ätstörning.