Varje dag fattar vi dussintals, till och med hundratals beslut om ätandet, och dessa beslut styrs av många olika faktorer.
Ätbeteendet skiljer sig från andra beteendemodeller kopplade till levnadsvanor, t.ex. alkoholkonsumtionen, därför att det är nödvändigt att äta. En stor del av ätandet sker så automatiskt att vi inte ens märker det. Det uppskattas att människor fattar dussintals, till och med hundratals, beslut om ätandet varje dag. En del av dem har att göra med vad, hur mycket, när och med vem vi äter, medan andra har att göra med vad, när eller hur mycket vi inte äter. De automatiserade handingarna visar att en stor del av ätandet har blivit vanor som vi upprepar utan att vi tänker på det. Ätbeteendet och matvalen är kopplade till
miljön
maten och
faktorer som rör individen.
När det gäller miljön har faktorer som bland annat vilken typ av mat som finns tillgänglig och hur den marknadsförs och serveras på olika platser en inverkan. Det är ingen tillfällighet att chokladstänger till exempel ofta placeras nära kassorna i affärerna, eller att vi är mer benägna att även i hemmet äta den mat som finns framme.
Matrelaterade egenskaper såsom smaker och dofter är något som vi reagerar på individuellt och dessa individuella skillnader bidrar för sin del till våra matpreferenser och val. Vi väljer oftare den mat vi tycker om och lär oss att tycka om den mat som vi äter ofta.
De individuella faktorerna som styr ätbeteendet och matvalen är mycket olika. Till exempel bidrar olika sjukdomar, allergier och matsmältningsfaktorer till ätbeteendet. Bland de individuella faktorerna spelar psykologiska faktorer såsom motivationen och attityderna till mat och ätande också en viktig roll. Känslorna och humöret har också ett stort inflytande på individens matval och ätbeteende.
