Gå till sidans innehåll

Motion som en del av den ungas liv

Att motionera är på så sätt lätt att det påverkar genast ditt mående. Man kan motionera raskt eller i lugnare takt, lång- eller kortvarigt: Motionen har i varje fall en positiv inverkan på ditt sinne och din kropp.

Vilken slags motion gillar du? Begränsar din sjukdom motionerandet? Ibland kan en diagnos betyda stora förändringar, till exempel att man måste avstå från en motionsgren som man tycker om. Det kan kännas hårt att avstå men som tur är, kan man motionera på många olika sätt. Genom att prova olika motionstyper och grenar, hittar du den som är lämpligast för dig.

Det är viktigt att röra på sig och det påverkar:

  • Ämnesomsättningen. Motionen ökar energiförbrukningen och förbättrar ämnesomsättningen. Motionen hjälper dig att hålla en normal vikt.

  • Blodomloppet. Motionen gör hjärtslagen snabbare, vilket gör att blodet cirkulerar snabbare i musklerna och i hjärnan. Hjärtat blir starkare.

  • Stöd- och rörelseorganen. Utan ben och muskler kan du inte röra på dig. Å andra sidan behöver musklerna och benen motion för att hållas friska. Vardagsmotion (promenader, att gå i trappor, städning, promenader till skolan, arbetet eller busshållplatsen) stöder hälsan såväl som handledd träning.

  • Psykiskt välbefinnande. ”En sund själ i en sund kropp”, är ett ordspråk som hänvisar till att då man tar hand om sin kropp hålls också humöret uppe.

  • Sömnen. Enligt undersökningar främjar motion som utförs på rätt sätt också sömnen. Sömnen kommer inte genast efter en idrottsprestation, så efter en träning borde man gå och lägga sig först om ett par timmar.

Regelbunden motion är viktig även för unga med rörelsenedsättningar. Rehabilitering är en viktig del av vardagen. Ju mer du får rehabiliterande element i din vardag, desto bättre inverkan har rehabiliteringen.

Fråga råd av den egna vårdande instansen, din egen terapeut eller så kan du också kontakta den egna hälsocentralen, läroanstaltens hälsovård eller arbetshälsovården.

Det finns olika slags motionsgrupper runtom i Finland. Det finns motionsgrupper för olika åldrar. Det finns grupper för personer med rörelse- och funktionsnedsättningar, synskadade, samt för motionärer och idrottare som genomgått en organtransplantation.

En del av ungdomarna med särskilda behov kan motionera i helt vanliga grupper. Gå med och prova på grenar som du gillar! Olika patientföreningar och den egna kommunen kan ordna olika slags motionsgrupper.

Kontaktuppgifterna för specialidrottsförbunden på din ort hittar du på följande länk:

Ibland är sjukdomen eller levnadsvanorna sådana att redan promenader känns tunga. Då börjar man bygga upp konditionen med att förbättra den egna muskelkonditionen. Det innebär:

  • Att man tränar musklerna i lugn takt, först utan tyngder och småningom med tyngder. Denna övning kan man göra hemma, till exempel i sängen, vardagsrummet eller gymmet.

  • När muskelkonditionen blir bättre kan du småningom sätta upp mål för dig själv: en lugn promenad − en rask promenad − joggning.

  • Cykling, simning, promenader och lättsam joggning är utmärkta motionsformer.

Fundera på följande saker när du väljer en lämplig gren:

  • Klarar du av snabba fysiska övningar?

  • Börjar du må dåligt när du anstränger dig? Alltså onormalt dåligt, dvs. du får svindel, illamående eller annars bara börjar må väldigt dåligt? Vad borde jag göra då? Diskutera med läkaren?

  • Kan du springa i trapporna utan problem eller går du hellre, förorsakar trapporna problem?

  • Gillar du kontaktgrenar? Vet du om de är trygga med tanke på din sjukdom?

  • Vill du ha handledd motion eller motionerar du hellre på egen hand?

Uppdaterad 18.10.2022