Gå till sidans innehåll

Skolios

Skolios orsakas av en tillväxtstörning i ryggen. Ryggraden kröker sig i sidled och detta åtföljs av en vridning av kotorna. Vad som orsakar skolios är ännu inte känt.

En normal ryggrad till vänster och skoliosryggrad till höger.

Skolios diagnostiseras ofta i puberteten, i en period av snabb tillväxt. I Finland diagnostiseras skolios hos 1–3 procent av ungdomarna. Lätta krökningar är lika vanliga hos flickor som pojkar. Förekomsten av skolios som kräver behandling är betydligt högre hos flickor än hos pojkar.

Skolios kan delas in i medfödd (en medfödd defekt i kotornas bildning), idiopatisk (ingen strukturell defekt) eller neuromuskulär (relaterad till en muskel- eller nervsjukdom). Idiopatisk skolios kan delas in ytterligare enligt den ålder då skoliosen diagnostiseras (infantil skolios 0–3 år, barnskolios 4–9 år, ungdomsskolios 10 år och uppåt). Idiopatisk juvenil skolios är den vanligaste av dessa. Sekundär skolios kan uppstå till exempel till följd av en olycka eller en utvecklingsstörning i skelettet. Man talar också om sekundär skolios när skolios uppstår till exempel på grund av olika långa ben eller ryggsmärta.

Skolios är en sidoförskjutning av ryggen på mer än 10 grader som mäts på en röntgenbild.

Inom skolhälsovården övervakas utvecklingen av skolios med hjälp av en skoliometer, ett instrument som mäter ryggens vinkel. En krökning på mer än 6 grader är betydande och barnet bör remitteras till en barnortoped för bedömning.

Skoliosrygg till vänster. Böjd åt höger syns en utbuktning.

Skolios är ofta symtomfri. Vissa upplever mer ryggtrötthet än andra eller tidvis smärta. En rygg med skolios ser asymmetrisk ut och, särskilt när man böjer sig framåt syns en tydlig utbuktning på ena sidan.

Om man misstänker skolios är det viktigt att göra en barnortopedisk undersökning. Vid framåtböjningstestet diagnostiseras skolios av en utbuktning på ena sidan och skoliometriska mätningar stöder denna observation. På grundval av en undersökning och/eller remiss från en barnortopedisk kirurg utförs en röntgenundersökning av skoliosen från fall till fall om den skoliometriska mätningen är 7 grader eller mer. Det bör noteras att undersökningen måste utföras på en enhet som är specialiserad i bilddiagnostik av barn. Beroende på fall görs dessutom en magnetundersökning av ryggraden.

Skoliometer
Skoliosavbildning med en EOS-skanner.
Skoliosavbildning med konventionell röntgen.

Beroende på fallet kan man bli och följa upp skoliosen. Skolios tenderar att förvärras under tillväxtfasen, varför den återstående tillväxtpotentialen är viktig. Efter att tillväxten har upphört stannar utvecklingen av skolios ofta om krökningen inte är långt framskriden (mer än 30 grader). Om skoliosröntgenbilden visar en krökning på 25–40 grader, mätt med den radiologiska Cobbin-gradersmetoden, och det fortfarande återstår tillväxt, rekommenderas korsettbehandling, en skräddarsydd korsett av hårdplast. Beroende på platsen för krökningen rekommenderas antingen en 23-timmarskorsett eller en nattkorsett. Om krökningen överstiger 45 grader krävs kirurgisk behandling av skoliosen.

Den kirurgiska behandlingen av skolios väljs beroende på situationen. För barn under 10 år behövs ofta så kallade magnetstavar som kan förlängas när barnet växer. Hos tonåringar korrigeras felställningar i ryggen oftast med instrumentering och förbening av ryggraden, vilket är livslångt.

Målet med skoliosoperationen är att stoppa skoliosens utveckling, minska ryggsmärtorna, förbättra balansen i sittande och stående ställning och säkra andningsfunktionen. Om skolios inte behandlas är den förknippad med betydande problem med lungor och ryggsträngen. Skolios kan inte behandlas med gymnastik, fysioterapi eller andra manipulationsbehandlingar.

Korsettbehandling inleds vanligtvis när skoliosen är på mer än 25 grader. Syftet med korsettbehandling är att förhindra att krökningen av ryggraden fortskrider. Korsettbehandlingen pågår vanligtvis under hela den tid som längdtillväxten pågår. Det är viktigt att vara motiverad att använda korsetten. Stöd från familj och vänner är viktigt under korsettbehandlingen.

Korsetten tillverkas alltid enligt individuella mått. Läkaren beslutar om du behöver bära korsett (heltids- eller nattkorsett) utifrån var krökningen är belägen. Om korsettbehandlingen pågår på heltid (23 timmar) kan korsetten tas av för tvätt och sport. Det tar tid att vänja sig vid korsetten i början och den kan kännas obekväm och trång. Kroppen vänjer sig snart vid korsetten och den blir lättare att bära. Nattkorsett används vanligtvis bara i liggande läge.

Man behöver ofta hjälp med att ta på sig korsetten för att den ska sitta tillräckligt spänt. En lös korsett ger inte tillräckligt bra stöd och målen för en framgångsrik korsettbehandling uppfylls inte. Korsetten bärs över en sömlös bomullsskjorta. När man använder korsett är det normalt att huden blir lite mörkare. Det är viktigt att följa med hudens tillstånd. Korsettbehandlingen får inte orsaka hudskador eller spänna för hårt. De mörka partierna på huden försvinner gradvis efter korsettbehandlingen. Korsettbehandlingen avslutas gradvis.

En dagtidskorsett.

Den kirurgiska behandlingen väljs alltid individuellt från fall till fall. Man förbereder sig noggrant inför operationen. Innan operationen gör man bland annat olika bilddiagnostiska undersökningar och tar laboratorieprover.

Behandlingen av skolios hos spädbarn inleds vanligen med upprepade skoliosgipsningar, varefter behandlingen ofta fortsätter med en individuellt anpassad stödkorsett. Om gipsbehandlingen påbörjas tillräckligt tidigt kan vissa barn återhämta sig permanent. Vissa barn behöver ryggförlängningsanordningar (magnetstavar) för att ryggen ska kunna växa. En slutlig steloperation av ryggraden utförs när det är lämpligt i fråga om ålder och tillväxt. Skolios hos barn kan också behandlas med s.k. spinal tethering-operation, där tillväxten korrigerar skoliosen och ryggen inte behöver stelopereras. Hos ungdomar är den vanligaste kirurgiska behandlingen av skolios en så kallad pedikelskruv-instrumentering (stödstavar) på ryggens sida för att korrigera ryggens krökning. Skruvar och stavar sätts in i kotorna för att räta ut skoliosen. Operationen tar ungefär 3–4 timmar. Efter operationen är patienten inlagd på sjukhus i 4–7 dagar och fortsätter sedan att återhämta sig hemma.

Röntgenbild av skolios före och efter ingreppet (pedikelskruv-instrumentering).
Skoliosrygg före och efter operationen.

Vilka är begränsningarna efter operationen?

Efter operationen återgår patienten till skolan efter 4 veckor. Det är förbjudet att motionera i skolan och på fritiden under 6 månader efter operationen. Under denna period bör man undvika kraftiga böjningar och vridningar av ryggen.

Uppdaterad 1.2.2023