Gå till sidans innehåll

Växtvärk

Växtvärk är smärta i de nedre extremiteterna hos barn, som ofta uppkommer på kvällen och natten. Upp till hälften av alla barn lider av växtvärk.

Oftast har barn i lekåldern och i grundskoleåldern symtom som kan tolkas som växtvärk. Orsaken till växtvärken är okänd. Växtvärk är till sin natur godartad och övergående. Växtvärk går ofta i släkten.

Symtom och fynd

Barnet känner obestämbar smärta i vila, särskilt i de nedre extremiteterna, oftast i benen. Känningarna förekommer på framsidan av benen, knävecken och fötterna, mer sällan i låren. Stället som smärtan förekommer på kan variera. Känningarna är starkast på kvällen och natten. Barnet kan också vakna på natten på grund av smärtan. Barnet är rastlöst och oroligt. Smärtan förekommer sällan på morgonen eller under dagen. Fysisk aktivitet kan spela en roll för uppkomsten av växtvärk. Belastningsställningar i de nedre extremiteterna (t.ex. plattfothet eller kobenthet) har inte visat sig vara förknippade med växtvärk. Symtomen kan uppträda till och från under flera månader, men det finns ofta smärtfria perioder däremellan. Symtomen har inte någon negativ inverkan på barnets tillväxt och utveckling.

Diagnos

Växtvärk kräver ingen närmare undersökning av en läkare. I tydliga fall finns det inget behov av att låta göra undersökningar. Bilddiagnostiska undersökningar eller laboratorieundersökningar övervägs från fall till fall om symtombilden inte stämmer överens med växtvärk. Ett barn med växtvärk har inga avvikelser i de nedre extremiteterna (hälta, ömhet, känselbortfall, knölar) och normal rörlighet i dem.

Behandling och egenvård

Det finns ingen vetenskapligt bevisad information om förebyggande eller behandling av växtvärk. Vid växtvärk brukar en lätt massage och lugnande av barnet hjälpa. Dessutom är värmebehandling, varma bad, lokal kylbehandling och vila bra sätt att lindra smärtan. Ibland kan smärtstillande läkemedel hjälpa. Det kan hjälpa att stretcha musklerna i de nedre extremiteterna innan läggdags.

Ett kylpaket har lagts på benet.

Syftet med kylbehandlingen är att lindra smärta. Använd t.ex. en ispåse, en påse med frysta grönsaker, en påse med kylande gel eller en snabbkylpåse på de nedre extremiteterna i högst 15–20 minuter åt gången, med en timmes mellanrum. För att förebygga förfrysning bör en torr trasa eller handduk placeras mellan huden och kylpaketet.

En varm havredyna har lagts på benen.

Värme lindrar smärta, ökar blodcirkulationen och vävnadens ämnesomsättning och minskar muskelvärk lokalt i det behandlade området. Värmebehandling har också en avslappnande och lugnande effekt. Värmebehandling i hemmet kan ges med t.ex. värmepåsar eller spannmålsdynor som kan värmas upp. Värmepåsen värms upp enligt anvisningarna. Mellan värmepåsen och huden bör man lägga till exempel en handduk för att förhindra att värmen skadar huden. Den rekommenderade längden på värmebehandlingen är 15–20 minuter åt gången.

Uppdaterad 1.2.2023