Ytterligare hjälp när du inte uppfattar vad som sägs

Använd hörapparat och andra hjälpmedel som gör det lättare att höra regelbundet. Det rekommenderas att man till exempel alltid använder hörapparater när man är vaken. Hörapparaten ökar viljan att delta i diskussioner och till exempel de anhöriga får bättre kontakt med personen.

När det rör sig om de svåraste hörselnedsättningarna ger hörhjälpmedlen viktigt stöd till läppläsningen (till exempel information om talrytmen). En hörapparat kan också ge en tryggare känsla till exempel i trafiken. Särskilt äldre personer rör sig mer utanför hemmet när de använder hörapparat.

När hörseln försämras blir den information som ögonen förmedlar allt viktigare. När man har svårt att höra eller känner sig osäker är det alltid bra att se talarens ansikte. Det rekommenderas alltså inte att tala bakom ryggen på eller med ryggen vänd mot lyssnaren.

Talarens miner, gester och munrörelser, det vill säga läppläsning, stöder hörseln. En del av talet hör man och en del ser man. Vid behov kan man också öva sig på fingeralfabetet och teckenspråk. Mer information om dessa fås till exempel av talterapeuten vid hörcentralen.

När man talar i mobiltelefon ser man oftast inte talarens ansikte (frånsett samtal där ansiktet syns på telefonskärmen). Därför är det viktigt att talaren kommer ihåg att tala tydligt och ringer från ett ställe där det inte förekommer bakgrundsbrus.

Diskussioner i vardagen är ofta en del av de övriga vardagsaktiviteterna, det vill säga vi talar samtidigt som vi gör något annat. För en person som har svårt att uppfatta är det viktigt att stanna upp medan man talar och koncentrera sig på talet. Det betyder att också diskussionspartnern riktar sin uppmärksamhet mot diskussionen. Diskussionspartnern borde alltid före det egentliga ärendet försäkra sig om att lyssnaren har märkt att diskussionen har börjat (till exempel: ”Förresten ...!”, ”Mats!”, ”En grej ...”).

En effektiv lyssnare är uppmärksam på talarens kommunikation. Var aktiv och iaktta miljön och de tips den ger. Människor talar ofta om sådant som finns i samma utrymme och hänvisar till det de talar om med gester. Även miner och tonfall kan berätta mycket.

Koncentrera dig på att ta reda på vad talet handlar om i huvudsak. Stanna inte upp och fundera för länge på enskilda ord som du inte uppfattat. Ofta får du kompletterande information till luckorna när du fortsätter att lyssna på talet. Lita alltså på din språkliga förmåga. Om du är osäker vad talarna talar om kan du till exempel fråga: ”Vad talar ni om?” eller ”Talar ni ännu om den där stugresan?”. På det sättet får du ett hum om ämnet, vilket gör det lättare att hänga med även om du inte ännu uppfattar alla ord.

Man får använda frågan ”vad?” och övriga kontrollfrågor (”var?”, ”vem?” med mera). Visserligen kan ständigt återkommande frågor och upprepningar irritera och frustrera såväl den hörselskadade personen som diskussionspartnern. När man använder sig av kontrollfrågor visar man ändå att man är intresserad av att höra vad talaren talar om.

Vid sidan av kontrollfrågor kan man mycket väl säga ”Nu uppfattade jag inte” som ett tecken på att man ber personen upprepa det den sagt. Sådana här konstateranden understryker problemet med hörseln och undanröjer intrycket av att personen inte förstår eller kommer ihåg saker eller annars är en tankspridd lyssnare.

Det lönar sig att förbereda sig på förhand särskilt inför svåra diskussionssituationer, så att man får självsäkerhet, kan slappna av och får en mer positiv attityd. Förutse innehållet i den kommande diskussionen (ämnen och vokabulär) och eventuella svårigheter för lyssnandet. Finns det en induktionsslinga på platsen? Talar man i mikrofon? Får du ögonkontakt med talaren? Vem är på plats? Vad vet du om dessa personer? Vad talas det om? Försök hålla dig à jour genom att läsa dagens tidning eller åtminstone kvällstidningarnas löpsedlar. Aktuell information kan hjälpa till att fylla i sådant som man inte har hört.

En hörselskadad person kan till och med störas av ett svagt bakgrundsbrus. Till exempel ljudet i tv-program, bilradion, ljud från hushållsmaskiner och rinnande diskvatten kan göra att man inte hör tal. Stäng av eller tona ner brusljud eller förflytta dig till ett tystare utrymme.

I många offentliga lokaler är akustiken ekande, vilket gör att de ofta kan vara svåra miljöer att lyssna i. Då kan man med fördel flytta diskussionen till ett annat utrymme. När du till exempel går på en allmän tillställning ska du välja en plats där du kan se och höra så bra som möjligt. Gå i tid till tillställningarna så att du får de bästa platserna. Ta bort sikthinder (till exempel blomsterarrangemang eller tekniska apparater) och anmärk om det förekommer störande rörelser framför talaren.

Hemma kan du förbättra akustiken till exempel med hjälp av mjuka textilier. Kontrollera även belysningen i hemmet så att du kan läsa på läppar.

Kontinuerlig uppmärksamhet och eventuell nervositet gör en trött och försämrar koncentrationsförmågan när man ska lyssna. Då kan det hända att kommunikationen blir ineffektiv. Fysiska symtom kan vara till exempel huvudvärk och värk i nacken och skuldrorna. Dessutom kan man bli irriterad. Du kan få hjälp när du behärskar metoder för återhämtning och avkoppling som passar dig. Du lyssnar och drar bäst nytta av de metoder som stöder lyssnandet när du är pigg och lugn. Om du redan är trött ska du alltså inte kräva för mycket av dig själv.

Fundera över hur du bäst återhämtar dig efter svåra lyssningssituationer. Sträva efter att regelbundet vila och återhämta dig efter svåra lyssningssituationer. Som återhämtning kan du pröva på till exempel följande: ta bort hörapparaterna en stund, inta ett viloläge, motionera, stretcha och läs.

Utöver penna och papper kan du även bekanta dig med appar som konverterar tal till text i smarta enheter. Apparna hjälper dig till exempel när du ska uträtta ärenden och du inte lyckas uppfatta vad tjänstemannen eller säljaren säger. Du kan också använda apparna med din familj. Apparnas dåliga sida är att de inte nödvändigtvis skriver ut det talade innehållet korrekt när bakgrundsbruset ökar. Det kan också hända att snabbt tal inte skrivs ut korrekt. Dessutom blir diskussionen långsammare när man använder appar, vilket kan kännas besvärligt.

Man kan till exempel konvertera tal till text genom att välja sms i smarttelefonen och ta i bruk mikrofonen, det vill säga tala in meddelandet. Man behöver inte skicka meddelandet, utan man bara läser det inspelade talet direkt på telefonskärmen. Googles mikrofon kan också användas för korta meddelanden. Det lanseras ständigt nya appar som konverterar tal till text. Du kan söka gratis appar på internet till exempel genom att skriva in ”tal till text” i sökmotorn.

Olika diskussionsmetoder strävar efter aktivitet. Ibland kan en lyssningssituation ändå vara så tung och uttröttande att man med gott samvete kan strunta i att vara aktiv. Det är alltså tillåtet att även använda metoder som begränsar kommunikationen i sociala situationer, till exempel att man låtsas höra, ger upp, drar sig tillbaka och undviker situationen. Dessa metoder kan behövas när man behöver ladda batterierna inför följande lyssningssituation. Huvudsaken är att du själv är nöjd med lösningen och vid behov kan använda metoder som upprätthåller diskussionen.