Gå till sidans innehåll

Vokabulär för smärtbehandling

​Ord som vanligtvis dyker upp i samband med smärtbehandling har samlats i denna vokabulär.

Mer information om många av dessa frågor finns på sidorna Långvarig smärta, Postoperativ smärta och Cancersmärta i Smärtkontrollhuset.

Fattas det något i vokabulären eller behövs det någon tilläggsutredning till någon förklaring i vokabulären? Berätta för oss om detta per e-post på adressen kivunhallintatalo@hus.fi

  • A

    • Akupunktur

      Akupunktur är en behandlingsmetod som innebär att nålar sticks in på vissa ställen i huden, i allmänhet för att ge smärtlindring eller lindra muskelspänning.

      Nyckelord: akupunktur, akupunkturnål

    • Akut smärta

      Akut smärta är ett vanligt symtom efter olika skador och operationer.

      Nyckelord: Plötslig smärta

    • Allergi

      Kroppens försvarssystem blir känsligare, och på grund av detta uppstår en kraftigare och annorlunda reaktion på ämnen som är främmande för kroppen, till exempel vissa födoämnen, läkemedel eller pollen.

      Nyckelord: Allergisk reaktion, överkänslighet, överkänslighetsreaktion

    • Allodyni

      Ett tillstånd där ett stimulus, som normalt sett inte är smärtsamt, till exempel en beröring, upplevs som smärtsamt.

      Allodyni kan förekomma i samband med nervskadesmärta och CRPS. Förutom vid neuropatisk smärta kan allodyni också förekomma när vävnader skadas. Ett exempel på detta är solbränd hud på vilken redan en lätt beröring eller värmen från ett lätt bastubad kan kännas smärtsamt. I denna situation försvinner allodynin när huden återhämtar sig.

    • Anestesiologi, anestesiolog

      Anestesiologi är en medicinsk specialitet som omfattar narkos och bedövning för patienter före operationer samt övervakning och upprätthållande av livsfunktionerna under en operation, intensivvård, akutvård och smärtbehandling.

      En anestesiolog är en specialist i narkos, bedövning, intensivvård och smärtbehandling.

      Nyckelord: anestesiologi, narkos, bedövning, anestesiolog, anestesiläkare

    • Antiinflammatoriska medel

      Ett läkemedel med inflammationshämmande, smärtlindrande och febernedsättande verkan. Läkemedelsgruppen omfattar många olika läkemedel av vilka man dock kan använda endast ett i taget.

      De antiinflammatoriska medlen omfattar till exempel ibuprofen, ketoprofen och diklofenak. Coxib är en ny typ av antiinflammatoriskt medel, som irriterar magsäcken mindre än traditionella preparat och inte ökar blödningsbenägenheten. Coxib lindrar smärta på ungefär samma sätt som de traditionella smärtstillande medlen.

      Nyckelord: antiinflammatoriska medel, NSAID, NSAID-läkemedel, coxib

    • APS

      En arbetsgrupp som satt sig in behandling av akut postoperativ smärta. Denna består i allmänhet av en anestesiläkare (APS-läkare) och en sjukskötare som satt sig in i behandling av akut smärta, dvs. en APS-skötare.

      APS-arbetsgruppen deltar med hjälp och stöd av vårdavdelningens personal i behandlingen av postoperativ smärta hos patienter.

      Nyckelord: Acute pain service, arbetsgrupp för akut smärta

    • Arvsanlag

      Genomet finns i alla våra celler. Genen är en funktionell del av genomet. En gen reglerar uppkomsten av ett visst protein i en cell. Proteinerna sätter igång cellens alla funktioner. De genetiska, dvs. ärftliga faktorerna påverkar till exempel smärtupplevelsen och vissa smärtstillande medels effekt i kroppen.

      Nyckelord: genom, arvsanlag, gen, genetisk

  • B

    • Baksträngsstimulering

      Baksträngsstimulatorn är en apparat som genererar svagt elektriskt stimulus i ryggmärgsområdet. En neurokirurg eller anestesiläkare som satt sig in i behandlingen för in tunna ledningar i epiduralrummet. Själva apparaten placeras under huden på framsidan av kroppen.

      Med baksträngsstimulering behandlas bland annat nervskadesmärtor eller CRPS som inte reagerat på några andra behandlingar.

      Nyckelord: stimulator, epiduralstimulator, ryggmärgsstimulator, epiduralrum

    • Bedömning av smärta

      Smärtstyrkan kan bedömas med hjälp av olika smärtmätare. Följande används mest:

      NRS (numeric raiting scale)

      ​NRS är en mätare där smärtan bedöms med siffror. Ingen smärta är 0 och värsta tänkbara smärta 10.

      VAS (visual analoque scale)

      ​VAS är en smärtskala där den vänstra ändan beskriver smärtlöshet och den högra värsta tänkbara smärta.

      VRS (verbal rating scale)

      ​VRS är en verbal skala: ingen smärta – lindrig smärta – måttlig smärta – svår smärta – outhärdlig smärta.

      Nyckelord: bedömning, mätning, VAS, smärtskala, smärtkil, NRS, VRS

    • Bedövning

      Ett bedövningsmedel är ett läkemedel som hindrar uppkomsten och transmissionen av nervimpulser i nerverna. Till följd av detta uppstår känslolöshet och smärtlöshet, dvs. bedövning, i det aktuella området.

      Bedövningsmedel i gelform kan strykas lokalt på huden eller en slemhinna. I vätskeform injiceras det i huden eller i närheten av nerver. Genom att i en kontinuerlig infusion administrera bedövningsmedel genom en bedövningskateter kan man åstadkomma en långvarig så kallad bestående bedövning.

      Olika typer av bedövning kan användas som anestesiform under en operation eller för behandling av smärta efter en operation samt i behandlingen av förlossningssmärtor.

      Nyckelord: bedövningsmedel, anestetikum, bedövning

    • Bältros

      Bältros (herpes zoster) är en lokal inflammation som orsakas av vattenkoppsvirus. Bältros uppkommer i allmänhet på ett område som innerveras av en enda nerv, i sällsynta fall två eller tre intilliggande nerver. Bältros karakteriseras av stark smärta och ett eksem med blåsor. Postherpetisk neuralgi är ett långvarigt smärttillstånd av typen nervskadesmärta som är en följd av bältros och som uppkommer på det hudområde där den av bältros skadade nerven finns.

      Nyckelord: bältros, herpes zoster, postherpetisk neuralgi

  • C

    • Cancersmärta

      Smärta i anslutning till cancersjukdomar eller behandlingen av dessa.

    • Central smärta

      Smärta av typen nervskadesmärta som utvecklas till följd av en hjärninfarkt och som känns i benet eller armen på ena sidan av kroppen.

      Nyckelord: Hjärninfarkt

    • CPSP

      CPSP är en förkortning av central postroke pain. Med detta avses ett smärttillstånd av nervskadetyp som utvecklas i ena sidan av kroppen till följd av en hjärninfarkt.

      Nyckelord: Hjärninfarkt

    • CRPS

      CRPS (complex regional pain syndrome), dvs. komplext regionalt smärtsyndrom.

      CRPS är ett syndrom där det till följd av en skada eller en sjukdom utvecklas smärta, känselförändringar, förändringar i hudfärgen, temperaturen och svettningen samt störningar i muskelfunktionen.

      Nyckelord: Complex regional pain syndrome

  • D

    • Dysestesi

      Obehaglig sensorisk upplevelse spontant eller genom sensorisk stimulering. Kan förekomma i samband med nervskadesmärta och CRPS.

  • E

    • Epiduralbedövning

      För en epiduralbedövning bedövas först huden och vävnaderna under denna. Genom en tunn nål träds en tunn kateter in i epiduralrummet, och genom denna administreras bedövningsmedel in i epiduralrummet.

      Epiduralbedövning ges ofta till exempel för att behandla förlossningssmärtor samt postoperativa smärtor. Med denna bedövning får man till stånd ett zonartat bedövat område i kroppen eller benen.

      En epiduralbedövning kan ges som en engångsbedövning genom att injicera bedövningsmedlet med en spruta. Då håller bedövningen i sig så länge bedövningsmedlet verkar. Ett annat alternativ är att i epiduralrummet föra in en böjlig slang, och genom denna administrera en bedövningsmedelsblandning som en kontinuerlig infusion.

      Nyckelord: epiduralbedövning, epiduralrum

    • Epiduralrum

      Epiduralrummet är ett utrymme mellan hårda ryggmärgshinnan (dura) och ryggkotornas vägg. Genom denna går nerverna som förgrenas från ryggmärgen. Utöver nerver finns det dessutom fettvävnad och blodådror i epiduralrummet.

      Nyckelord: ett utrymme under hårdhinnan, periduralrum

  • F

    • Fantomförnimmelse

      En förnimmelse som uppstår efter en amputation, dvs. när en extremitet eller en del av denna har kapats, vid det område där delen funnits. Det kan kännas som om extremiteten eller delen fortfarande fanns kvar, ofta som om den vore annorlunda.

      Det finns olika typer av fantomförnimmelser, smärtsamma (se fantomsmärta) och smärtfria. Det kan också förekomma klåda i en "fantomextremitet".

      Nyckelord: fantomförnimmelse, fantomsmärta

    • Fantomsmärta

      Smärta av nervskadetyp som uppstår efter en amputation, dvs. när en extremitet eller en del av denna har kapats, vid det område där delen funnits.

      Nyckelord: fantomsmärta

    • Fibromyalgi

      Ett syndrom vars symtom omfattar smärta i olika delar av kroppen, trötthet och andra symtom. Grundorsaken till fibromyalgi är okänd.

    • Fysiater

      Fysiatri är en medicinsk specialitet där man fokuserar på rehabilitering samt undersökning och behandling av muskuloskeletala sjukdomar.

      En fysiater är en läkare som specialiserat sig på muskuloskeletala sjukdomar och rehabilitering efter dessa.

      Nyckelord: fysiatri

    • Fysioterapi

      Med hjälp av fysioterapi lindras smärta, förbättras rörelseförmågan samt funktionsförmågan genom att styra rörelseövningarna och rörelserna.

      Fysioterapi ges till exempel i operationseftervård, vid återhämtningen från sjukdomar och i behandlingen av långvarig smärta.

      Nyckelord: fysioterapi, rörelseträning, motion

  • H

    • Huvudvärk

      Huvudvärk är en allmän benämning på olika smärttillstånd i huvudområdet. Det finns många olika typer av huvudvärk. Mer information om huvudvärk finns på Hälsobyns Hjärnhuset.

      Spänningshuvudvärk, muskelspänningshuvudvärk, tensionshuvudvärk är huvudvärk som anknyter till spänning i huvudet, nacken och axelmusklerna.

      Huvudvärk som beror på läkemedel är i allmänhet huvudvärk som orsakas av långvarig användning av ett visst läkemedel.

      Postspinalhuvudvärk uppkommer till följd av en ländinjektion (åtgärd för att ta ett ryggmärgsprov) eller en spinalbedövning (dvs. ryggmärgsbedövning) och känns vanligtvis i synnerhet när man står upprätt.

      Migrän, hemikrani är ett återkommande huvudvärkssyndrom med smärta som upplevs i hälften av huvudet. Kan föregås av försymtom, dvs. aura.

      Återkommande huvudvärk, klusterhuvudvärk, Hortons huvudvärk, Hortons neuralgi är en kraftig huvudvärk som kommer i attacker och drabbar området kring ena ögat. Tårflöde är karaktäristiskt för denna.

      Huvudvärk som beror på värkmediciner är i allmänhet huvudvärk som orsakas av långvarig användning av värkmediciner.

      Daglig huvudvärk är olika former av huvudvärk som uppkommer samtidigt och växelvis (nästan) varje dag.

      Nyckelord: migrän, huvudvärk orsakad av värkmedicin, spänningshuvudvärk, muskelspänningshuvudvärk, tensionshuvudvärk, återkommande huvudvärk, postspinalhuvudvärk, daglig huvudvärk

    • Hyperalgesi

      Ökad känslighet för ett smärtsamt stimulus, till exempel stick med en vass nål känns mer smärtsamt än normalt. Kan förekomma i samband med nervskadesmärta och CRPS.

    • Hypnoterapi

      Hypnoterapi är psykoterapeutiskt arbete där man tillämpar hypnos. Hypnos är ett tillstånd som uppnåtts under ledning av en terapeut och som omfattar förändringar i observations- och minnesfunktionerna och sinnesstämningen samt en tendens att handla enligt givna förslag.

      Nyckelord: hypnoterapi, hypnos

    • Hypoestesi

      Nedsatt känsel för beröring. Vanlig beröring, kyla eller värme känns svagare än vanligt på huden. Kan förekomma i samband med en nervskada och CRPS.

  • K

    • Katastrofiering

      Med katastrofiering avses intensifierat negativa tankar eller uppfattningar som smärta eller redan förutseende av smärta ger upphov till. Som exempel kan nämnas "smärtan lindras aldrig", "smärtan tilltar bara" eller "jag kan inte lindra smärtan på något sätt".

      Enligt många undersökningar har man tänkt att tankar kan stärka smärtan eller öka den belastning som smärtan ger upphov till.

      Nyckelord: tankar, känslor, psykisk belastning

    • Kateter

      Böjlig slang eller slang genom vilken vätska förs in i eller ut från kroppen. Genom en centralvenskateter kan man föra in vätska och läkemedel i kroppens stora vener. En urinkateter används för att tömma urinblåsan på urin.

      Nyckelord: kateter, centralvenskateter, urinkateter

    • Keliaka-bedövning

      Bedövning av en nervknut som finns i övre delen av buken. Med hjälp av en bedövning kan man lindra svåra smärtor i den övre delen av buken, i synnerhet smärtor som anknyter till cancer i bukspottkörteln.

      Nyckelord: keliaka-bedövning, Coeliaca-bedövning

    • Konsultation

      Rådfrågande och svar eller diskussion mellan experter i anslutning till vården av en patient.

    • Kronisk smärta

      Kronisk smärta kallas också utdragen eller långvarig smärta. Mer information om skillnaden mellan kortvarig och långvarig smärta finns på sidan på Smärtkontrollhuset.

      Nyckelord: långvarig smärta, utdragen smärta

  • L

    • Ledningsbedövning

      Ledningsbedövning är en bedövningsmetod där bedövningsmedel injiceras nära en enskild nerv eller nervfläta. Kan tillämpas som en anestesiform i samband med en operation eller för att behandla postoperativ smärta.

      Exempel på ledningsbedövningar: femoralisbedövning, dvs. bedövning av lårnerven, popliteabedövning, dvs. bedövning av höftmuskeln vid knävecket, interkostalbedövning, dvs. bedövning av revbensnerverna.

    • LIA-bedövning

      LIA-bedövning (local infiltration analgesia) är en bedövningsmetod som innebär att en kirurg injicerar en blandning av bedövningsmedel och antiinflammatoriska medel i vävnaderna kring ett operationsområde för att behandla smärta efter endoproteskirurgi. En kateter kan också föras in i operationsområdet så att bedövningsmedel kan administreras upprepade gånger genom denna.

      Nyckelord: bedövning

    • Lokalbedövning

      En bedövningsmetod med vilken man åstadkommer lokal känslolöshet i en mindre kroppsdel eller ett ytligt hud- eller slemhinneområde. Används för smärtlindring vid små ingrepp i huden och subkutana vävnader.

    • Läkemedel som påverkar blodkoagulationen

      En grupp olika läkemedel som hämmar den normala blodkoagulationen. Läkemedlen används för att hindra och/eller behandla olika tromboser. I kombination med andra läkemedel kan dessa ge upphov till skadliga interaktioner eller också kan de utgöra ett hinder för vissa bedövningar.

      Nyckelord: bloduttunningsläkemedel, varfarin, Marevan, heparin, LMWH, trombocythämmare

    • Läkemedelsadministrationssätt

      Smärtstillande medel kan administreras på många olika sätt beroende på situationen och läkemedlets egenskaper.

      Genom munnen (po, per os, oral): det vanligaste sättet att administrera läkemedel. Läkemedlet sväljs och absorberas i mag- och tarmkanalen till blodomloppet och därifrån vidare till indikationsområdet. De orala läkemedlen förekommer i bland annat tablett-, kapsel- och vätskeform.

      Läkemedel som injiceras i en ven (iv, intravenöst): Läkemedlet administreras i engångsdoser eller som en fortlöpande infusion direkt in i en ven varifrån det transporteras genom blodomloppet till indikationsområdet. Ett läkemedel verkar snabbast när det administreras intravenöst. Intravenös administration kan tillämpas endast under övervakning på sjukhus. Se också veninfusion.

      Administration i muskeln (im, intramuskulärt): Läkemedlet injiceras i en muskel varifrån det absorberas i blodomloppet och transporteras vidare till indikationsområdet. Ett läkemedel administreras intramuskulärt när det inte är möjligt att ta läkemedel genom munnen. Intramuskulär administration kan tillämpas endast under övervakning på sjukhus.

      Genom en slemhinna (transmukosal): Från slemhinnan absorberas läkemedlet direkt i blodomloppet och transporteras med blodomloppet till indikationsområdet. Dessa läkemedel omfattar bland annat tabletter som smälter i munnen eller under tungan (resoribletter) samt läkemedelssprayer som sprutas in i munhålan eller på näsans slemhinnor. Läkemedlen kan också administreras på slemhinneytan för att uppnå en lokal effekt. Dessa preparat förekommer vanligtvis i kräm- eller gelform.

      Olika smärtstillande medel kan i kräm- eller gelform, eller med en specialtillverkad läkemedelsfilm administreras genom huden. En del av läkemedlen som administreras på huden verkar lokalt i huden, till exempel bedövningskrämer samt läkemedelsfilmer som innehåller bedövningsmedel eller capsaicin. En del av läkemedlen som administreras på huden absorberas genom huden och vävnaderna under denna i blodomloppet och transporteras vidare med blodomloppet till indikationsområdet. Dessa omfattar läkemedelsfilmer som innehåller starka smärtstillande medel (fentanyl och buprenorfin). Gel som innehåller smärtstillande medel verkar i de subkutana vävnaderna nära administrationsstället.

      Under huden (sc, subkutant): När läkemedel administreras subkutant förs en liten tunn kanyl in under huden, vanligtvis i övre delen av bröstkorgen, och genom denna kanyl administreras läkemedel eller en läkemedelsblandning i form av en fortlöpande infusion. Genom kanylen kan också engångsdoser av läkemedel ges. Läkemedel ges subkutant närmast i vården i livets slutskede när patienten inte kan ta läkemedel genom munnen. Från området under huden absorberas läkemedlet i blodomloppet och transporteras med blodomloppet till indikationsområdet.

      Läkemedel kan administreras genom ändtarmen när det av en eller annan orsak inte kan tas genom munnen, till exempel på grund av illamående. Spädbarn får ofta läkemedel i form av suppositorier.

      Nyckelord: oral, intravenös, intramuskulär, transmukosal, transdermal, subkutan

    • Läkemedelsfri smärtbehandling

      De läkemedelsfria smärtlindringsmetoderna omfattar till exempel användning av värme och kyla för att lindra smärta, TNS-behandling, rörelseterapi, spegelterapi, olika avslappningsmetoder och medvetenhetsfärdigheter.

    • Läkemedelsinteraktioner

      Verkan som två eller flera läkemedel tillsammans ger upphov till. En interaktion kan innebära att ett läkemedels verkan eller biverkningar förändras.

      En interaktion kan vara till fördel, om effekten av läkemedlen förbättras. En interaktion kan också vara till nackdel, om effekten av ett läkemedel förändras så att det ger upphov till biverkningar.

  • M

    • Mindfulness

      Med medvetenhetsfärdigheter avses att avsiktligt rikta uppmärksamheten till ett visst objekt, i denna stund utan att kritisera. Saker observeras just sådana som de är, utan att döma och värdera.

      Nyckelord: medvetenhetsfärdigheter, medveten och godkännande närvaro

    • Myofascial

      Med myofascial avses något som anknyter till muskelns (bindvävnads)hinna.

      Myofascial smärta, fasciasmärta är ett smärttillstånd i muskelns bindvävnadshinna.

      Myofasciala syndromet är ett långvarigt varierande smärttillstånd i bindvävnaderna och karakteriseras i synnerhet av smärta vid avtryckarpunkterna och ömhet i spända muskelsträngar.

      Nyckelord: myofascial smärta

  • N

    • Nervsmärta

      Smärttillstånd som orsakas av en skada i en nerv eller en del av nervsystemet. Uppkommer i det område av kroppen som innerveras av nerven.

      Nervskadesmärtan kan också kännas på ett längre avstånd från stället där skadan uppstått. Till exempel nervsrotsskadesmärta som orsakats av ett diskbråck känns i innerveringsområdet för nervroten i benet.

      Nyckelord: nervskadesmärta, neuropatisk smärta

    • Nervsystem

      Nervsystem

      ​Nervsystemet är en helhet som bildas av det centrala nervsystemet och de perifera nerverna och som transmitterar information om omgivningen och kroppen samt reglererar hela kroppens funktion och organsystem.

      Känselnervsystemet transmitterar olika känselförnimmelser från de perifera vävnaderna (t.ex. beröring, värme, kyla, smärta). Rörelsenervsystemet styr muskelfunktionen.

      Nervrot

      ​Nervroten är den första delen av de perifera nerverna som finns närmast det centrala nervsystemet och varifrån den egentliga nerven börjar.

      Nervfläta, dvs. plexus

      ​Nervflätan är en nätstruktur som bildas av nervfiberknippen som förgrenas och förenas. Från nervflätorna utgår de enskilda nerverna. Nervflätorna omfattar armflätan och ländflätan.

      Nerv

      ​En nerv är en trådliknande struktur som består av nervfibrer och bindvävnader och som transmitterar signaler från de perifera vävnaderna till det centrala nervsystemet och vice versa. Rörelsenerverna styr muskelfunktionen. Känselnerverna transmitterar information från huden och andra vävnader till hjärnan.

      Nyckelord: nervsystem, nervfläta, nervrot, nervknippe, nerv, plexus

    • Neurolog

      Neurologi är en medicinsk specialitet där man undersöker och behandlar sjukdomar i det centrala och perifera nervsystemet.

      En neurolog är en läkare som har specialiserat sig på att behandla dessa sjukdomar.

      Nyckelord: neurologi

  • O

    • Opioid

      Starkt smärtstillande medel av morfintyp som verkar genom centrala nervsystemet.

      Opioider används i behandlingen av måttlig och stark akut smärta samt cancersmärta. De olika opioiderna har likadana basverkningar.

      Opioidernas egenskaper, preparatformer och användningsändamål varierar. Exempel på opioider som används för att behandla smärta: morfin, oxicodon, fentanyl, metadon, hydromorfon, kodein, tramadol, bupreorfin.

      Nyckelord: opioid, opiat, morfinderivat, stark opioid, svag opioid, morfin

  • P

    • Palliativ sedering

      Medvetandenivån sänks med hjälp av läkemedel för att hos en patient som står inför döden lindra outhärdliga symtom i det fall att inget annat hjälper. Dessa symtom kan omfatta andnöd, smärta, förvirring, ångest. Inte det samma som eutanasi.

    • Palliativ vård

      Symtomlindrande vård för cancerpatienter eller patienter som lider av någon annan framskridande, obotlig sjukdom.

      Nyckelord: symtomenlig vård, symtomvård

    • Paracetamol

      Ett febernedsättande och smärtlindrande, men inte inflammationshämmande läkemedel. Används också i kombination med kodein i läkemedelspreparat.

      Nyckelord: paracetamol

    • Parestesi

      Avvikande känsloförnimmelse, kan uppstå av sig själv eller framkallas av ett stimulus. Det finns olika typer av parestesier. Dessa kan förekomma i samband med nervskadesmärta och CRPS.

      Ett vardagligt exempel på parestesier är domning och stickning, om man sitter för länge på en fot och börjar få pirrningar som om "myror kröp upp i foten".

    • PCA-apparat

      Av patienten reglerad smärtbehandling med en särskild PCA-apparat. Med hjälp av en PCA-apparat kan patienten genom att trycka på en knapp administrera smärtstillande medel direkt in i venen. PCA-apparaten kopplas till en veninfusion. Endast patienten får trycka på apparatknappen.

      Nyckelord: PCA, Patient Controlled Analgesia, PCA-metoden

    • Plexusblockad

      Bedövning av ett nervknippe, till exempel bedövning av ett armnervknippe. En bedövningsmetod där man injicerar bedövningsmedel runt ett nervknippe. Bedövningen skapar lokal känslolöshet och/eller smärtlöshet i en extremitet eller en kroppsdel för behandling av smärta före och efter en operation.

    • Psykiater

      Psykiatri är en medicinsk specialitet som omfattar förebyggande, undersökning och behandling av störningar i den psykiska hälsan.

      En psykiater är en läkare som specialiserat sig på undersökning och behandling av störningar i den psykiska hälsan.

      Nyckelord: psykiatri

    • Psykolog

      Psykologi är en vetenskap där man undersöker människans beteende, tänkande och känsloliv.

      En psykolog är en legitimerad yrkesutbildad person som undersöker fenomen i anslutning till beteende, tänkande och känsloliv samt ger terapi för problem och störningar i anslutning till dessa.

      Nyckelord: psykologi

  • R

    • Radikulopati

      En sjukdom i nervrötterna, till exempel en skada i nervroten som orsakats av ett diskbråck och symtom i anslutning till detta.

  • S

    • Sakralbedövning

      En bedövningsmetod där man injicerar bedövningsmedlet på ett ställe ovanför svanskotan, genom korsbenskanalen in i epiduralrummet. Bedövningen blir lokalt begränsad och lämpar sig för ingrepp kring urinvägarna och ändtarmsöppningen.

    • Sedering

      Lugnande medicinering som används för att få patienten att slappna av till exempel i samband med olika ingrepp som görs under bedövning. Sedering tillämpas också i samband med olika obekväma eller lindrigt smärtsamma ingrepp för att underlätta ingreppet.

    • Smärtgenombrott

      Plötsligt tilltagande smärta som uppkommer vid plötslig rörelse, hostning, ansträngning eller av sig själv. För behandling av smärtgenombrott ordineras ett korttidsverkande smärtgenombrottsläkemedel som oftast är ett starkt läkemedel av morfintyp.

    • Smärtstillande medel

      Allmän benämning på läkemedel som används för att behandla olika smärttillstånd. Läkemedlen har olika egenskaper, doseringar, verkningsmekanismer samt användningsändamål.

      Nyckelord: opioid, antiinflammatoriska medel, paracetamol, läkemedel för neuropatisk smärta, analgetika

    • Spelterapi

      En form av ergoterapi där man med hjälp av ett spel tränar en smärtande extremitet, i allmänhet en arm. I spelterapin används samma övningar som i den övriga ergoterapin.

      I samband med långvariga smärttillstånd uppstår det förändringar i hjärnans känsel- och rörelsehjärnbark, och dessa medverkar till att smärtan förlängs och att en funktionsstörning uppstår i en extremitet. Med hjälp av spelterapi kan man påverka dessa förändringar i hjärnan och på detta sätt lindra smärta och förbättra extremitetens funktion.

    • Spinalbedövning

      Ryggmärgsbedövning, dvs. spinalbedövning, är en bedövningsmetod som innebär att bedövningsmedlet injiceras genom en tunn nål in i spinalvätskerummet. Bedövningsnålen förs in på ryggsidan, mellan kotorna och in i spinalrummet. Spinalbedövning används i samband med operationer i området kring nedre delen av buken och benen för att uppnå den smärtlöshet som behövs för operationen. Spinalbedövning ges också för att behandla förlossningssmärtor.

      Nyckelord: spinalbedövning, spinal, spinaltillstånd, ryggmärgsbedövning

    • Spinalrum

      Spinalrummet, dvs. ryggmärgsvätskerummet, är ett utrymme innanför duralhinnan i ryggraden. I detta finns ryggmärgen samt första delen av nervrötterna som utgår från denna.

      Nyckelord: spinalvätskerum

  • T

    • TNS-behandling

      Elektrostimulansterapi som ges genom elektrodlappar som fästs på huden.

      Nyckelord: TNS, TENS, elektrisk smärtbehandling

    • Trigeminusnerven

      Trillingnerven, dvs. trigeminusnerven, är en nerv som innerverar ansiktsområdet och har tre huvudsakliga förgreningar: pannområdet, kindområdet och nedre käkens område. Trillingnervvärk, dvs. trigeminusneuralgi, är mycket hård smärta som kommer i attacker i trillingsnervens innerveringsområde i ansiktet.

      Nyckelord: trillingnerv, trillingnervvärk, trigeminusneuralgi

  • V

    • Veninfusion

      En venkanyl är ett tunt ledningsrör som i allmänhet placeras i armvenen för läkemedelsadministrering eller infusion.

      Veninfusion är en överföring av vätska, läkemedel eller en läkemedelsblandning genom kanylen och slangen som placerats i denna in i venen. En infusion med smärtstillande medel innehåller ett eller flera läkemedel som administreras som en kontinuerlig infusion in i venen. Används till exempel under en operation och i intensivvård.

      Nyckelord: dropp, droppnål, infusion, vätskeöverföring, kanyl, venkanyl, iv-kanyl

    • Visceral smärta

      Smärta från de inre organen. Till exempel smärta från gall- och urinvägarna.

    • Vävnadsskadesmärta

      Vävnadsskadesmärta, dvs. nociceptiv smärta. Smärta som orsakas av hud-, muskel-, skelett-, slemhinneskador, sjukdom eller operation. Många vanliga smärtor i vardagen , till exempel blåmärken och vrickningar, är vävnadsskadesmärtor.

      Nyckelord: vävnadsskadesmärta, nociceptiv smärta

    • Vård i livets slutskede

      Symtomlindrande vård för patienter som står inför döden. Se också palliativ vård.

Uppdaterad 14.9.2017