Frågor och svar om medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor är en viktig del av behandlingen av venös insufficiens, dvs. åderbråck samt svullnad på grund av lymfödem. De minskar svullnad i nedre extremiteterna som orsakas av venös insufficiens. Regelbunden användning av kompressionsstrumpor kan minska symtomen på venös insufficiens, men de botar inte venös insufficiens. Kompressionsstrumpor finns i en mängd olika material och färger. Yrkeskunnig personal vägleder dig och hjälper dig att välja rätt strumpor.

Kompressionsstrumpornas material tål vanligtvis hudkrämer, men det är bäst att applicera krämen på kvällen efter att ha tagit av sig strumporna så att fettet hinner absorberas. Det är viktigt att regelbundet återfukta huden och behandla eventuella utslag med medicinska krämer. Om strumpan innehåller naturgummi kan hudkrämerna dock skada strumpan.

Mikäli Om det finns ett hål i strumpan kan kompressionen förändras och därmed påverka behandlingen av svullnaden beroende på var hålet i strumpan är beläget. En maska vid ankeln, där trycket ska vara som störst, kan till exempel minska behandlingens effektivitet. Strumpor i tunt material rivs upp lättare, så det är värt att kontrollera vassa ställen i skor och naglar som kan skada strumporna. När man klär på sig strumporna bör man ta av smycken på händerna och helst använda engångshandskar. Man bör undvika att gå med enbart kompressionsstrumpor på eller skydda dem med andra strumpor.

Klådan beror på fukt mellan huden och silikonet. Särskilt i varmt väder kan huden svettas. Silikonet absorberar inte fukten från huden, så den blir kvar på huden och orsakar klåda. Det viktigaste är att hålla huden torr och ren. Inga fetter eller oljor får finnas på huden när du klär på dig strumporna. Under silikonkanten kan man lägga t.ex. bomullstyg eller liknande. Om klådan kvarstår kan kortisonkräm vid behov också användas för att lindra klådan. Strumporna finns också utan silikonkant, vilket kan vara ett bättre alternativ till exempel på sommaren.

Kompressionsstrumpans viktigaste funktion är att ge en hårdare kompression i ankelområdet. Det är därför viktigt att välja rätt storlek på strumpan. En för lång strumpa kan till exempel orsaka för mycket kompression vid ankeln. Strumpor med öppen tå kan vrida sig vid foten och därmed orsaka ytterligare tryck vid ankeln. Det är viktigt att välja rätt modell av kompressionsstrumpor och att beakta eventuella problem när du köper en ny strumpa. Om du har problem med en nyinköpt strumpa ska du kontakta det ställe där du köpte den.

Den korrekta längden på strumporna är två fingerbredder under knävecket. Strumporna kan kännas obekväma vid knävecket om de till exempel har mätts upp fel. Det är viktigt att strumporna inte har några rynkor eller veck. Du kan stryka strumporna, men om det fortfarande inte hjälper måste strumpornas storlek omvärderas.

Den bästa tiden att mäta fötterna är så tidigt som möjligt på morgonen, innan fötterna hinner svälla upp. Mätningar som görs senare på eftermiddagen kan leda till att strumporna blir för stora. Om det inte är möjligt att mäta på morgonen bör fötterna hållas upphöjda i minst en halvtimme före mätningen och dessutom är det skäl att göra fotpumpövningar för att minimera svullnaden.

Den absolut vanligaste orsaken till att venösa bensår återkommer är att man slutar använda kompressionsstrumporna efter att såret läkt. Behovet av strumpor efter att såret har läkt bedöms och planeras individuellt, men i allmänhet bör kompressionsstrumpor fortsättningsvis användas efter att såret har läkt.

Antiembolistrumpor är avsedda för patienter som plötsligt blir sängliggande, till exempel efter en operation, och förhindrar att blodproppar bildas i venerna. Antiembolistrumpor är endast avsedda för kortvarig användning på sjukhus. De har en gradvis minskande kompression beroende på tillverkare och det vanligaste trycket vid ankeln är cirka 15 mmHg. Om det behövs kompressionsbehandling av lemmarna efter sjukhusvistelsen fastställer läkaren strumpornas effektivitet. Kompressionsstrumpor har vanligtvis ett högre tryck än antiembolistrumpor och är avsedda för långvarig användning. Antiembolistrumpor ger inte tillräckligt externt motstånd mot vadmuskelpumpens funktion och är därför inte lämpliga för behandling av svullnad.

Kompressionsstrumporna hjälper till att förhindra svullnad som orsakas av blodproppen och utvecklingen av symtom i de nedre extremiteterna som kan uppstå flera månader efter blodproppen.

Knälånga kompressionsstrumpor rekommenderas ofta för att förebygga svullnad i benen som orsakas av venös insufficiens. Vid svullnad eller åderbråck ovanför knäet eller i låren kan kompressionsprodukter i lårlängd eller till och med i byxmodell vara ett bättre alternativ. Be vårdpersonalen som behandlar dig om råd.

Trycket i kompressionsstrumpan ska vara gradvis minskande, med det högsta trycket precis vid ankelnivån, så foten ska gå igenom strumpans smalaste del, dvs. vid ankeln. Den senaste tekniken för vävning av strumpor gör det lättare att ta på sig strumporna, och det lönar sig också att använda olika hjälpmedel, t.ex. engångshandskar, strumpdragare och gummigolvmattor.

Alla som har diagnostiserats med venös insufficiens eller har genomgått ett venöst ingrepp bör använda medicinska kompressionsstrumpor. Ett kontinuerligt behov av att använda strumpor bedöms dock individuellt. Användningen av kompressionsstrumpor bidrar till att hålla venernas omkrets nära det normala, minskar vävnadsinflammation och säkerställer goda behandlingsresultat. Behandlingsresultatet kan försämras om användningen av strumporna avslutas i förtid eller helt och hållet.

Priset beror på strumpornas modell, material och tillverkare och varierar mellan 70 och 400 euro. Du bör kontrollera med din hälsocentral om du är berättigad till en betalningsförbindelse för strumporna. I de flesta fall får man av den egna kommunen en betalningsförbindelse för kompressionsstrumpor två gånger om året. Strumporna bör förnyas minst var sjätte månad, beroende på hur svullna benen är. Ibland minskar strumpornas vårdande effekt redan innan sex månader har gått. Kostnaden för extra strumpor betalas då vanligtvis av patienten.