Cellerna som såret behöver för att läka och syret som de transporterar samt ämnena som de utsöndrar hamnar i sårets kanter med hjälp av mycket små kärl.
Dessa kärl kan ha en begränsad funktionsförmåga på grund av svullnad, förändringar i blodkärlen som orsakats av åderförkalkning eller diabetes eller till exempel till följd av rökning.
Begränsad syretillförsel kan orsaka nekros, alltså vävnadsdöd, i sårets kantvävnad. Nekros i sårkanten förhindrar läkningsprocessen och gör att det inte bildas någon bindväv, vilket gör att såret öppnar sig.
Nekrosen sprider sig i såret tills vävnaden får tillräcklig syretillförsel och nekrosen begränsas. Det sker oftast inom två veckor, och under denna tid arbetar kroppen för att göra sig av med den döda vävnaden.
Den döda vävnaden kan inte nås av kroppens försvarsmekanism och utgör därför en bra grogrund för bakterier och är därmed känslig för infektioner. Dålig, död vävnad kan tas bort genom mekanisk rengöring av såret och med lokala sårvårdsprodukter. En mer omfattande rengöring kan behöva göras i en operationssal.