Använd injektionsställena i stor utsträckning för att hålla den subkutana fettvävnaden i gott skick.
Punktering av huden orsakar alltid någon form av reaktion i vävnaden. Genom upprepade injektioner med samma nål och på samma ställe ökar vävnadsreaktion. Det är mycket vanligt att insulin administreras på ett alltför litet område. Avståndet mellan injektionsställena för två konsekutiva injektioner bör vara minst två fingrar brett.
Injektionsställena samt kanylställena för insulinpumpen kontrolleras regelbundet på mottagningen. Genom att känna på injektionsställena upptäcks förhårdnader som ögat inte ser. Det är också bra att själv följa upp injektionsställenas kondition och se till att förhårdnader eller svullnad inte uppstår. Det viktigaste är den omfattande användningen och variationen av injektionsställena, byte av nål för varje injektion och regelbundet byte av kanyl.
Fettvävnaden kan bli hård och tjock eller också kan svullnad uppstå, om insulin upprepade gånger injiceras på samma ställe. Detta leder till att insulinet absorberas dåligt eller ojämnt vid injektionsstället, vilket i sin tur resulterar i "oförklarliga" fluktuationer i blodsockervärdet. Svullnad och förhårdnader kallas lipohypertrofi. Ofta används benämningen "lipo".
Vävnadsförtvining vid injektionsstället syns på huden som en grop som nästan helt saknar subkutan fettvävnad. Detta beror på en immunologisk mekanism. Huden reagerar på antingen insulinpreparatet eller ett hjälpämne i detta.
Olika insulinpreparat kan ge upphov till en lokal överkänslighetsreaktion. Vid injektionsstället kan det då uppstå rodnad, svullnad och värmeökning på ett område som också kan vara ömt.
Undvik att injicera insulin i ett sådant område eftersom absorptionen minskar. Utöver att byta injektionsställe kan det också bli nödvändigt att byta insulinpreparat.
Hematom vid injektionsstället kan bero på att en injektion träffat hudens ytliga blodkärl. På vissa ställen kan det finnas mera ytliga blodkärl, och det lönar sig också att undvika dessa. Hematom vid injektionsstället betyder inte att insulinet skulle ha gått in i en blodåder. Också valet av injektionsställe och redskap kan påverka hematomtendensen.
Om det bildas en droppe blod efter injektionen beror det på att ett ytligt blodkärl brustit av nålen. Detta är inte farligt.
Insulin administreras i den subkutana fettvävnaden. Med de 4–6 millimeter långa nålar som i dag rekommenderas och med rätt injektionsteknik finns det i allmänhet inte någon risk för en muskelinjektion. Tidigare var det vanligt att 8–12 millimeter långa nålar användes, och då var risken för en muskelinjektion större. Långverkande insulin absorberas mycket snabbare från muskler än från den subkutana fettvävnaden.
