Diabetesrelaterade sjukdomar är sällan en kontraindikation för individuellt planerad motion där de begränsande faktorerna beaktas. Om du bara börjar motionera och inte har motionerat tidigare eller om du tänker öka motionen betydligt jämfört med tidigare, lönar det sig att diskutera med din läkare eller skötare innan du börjar motionera. Läkaren bedömer eventuella risker som anknyter till motionen i synnerhet då det gäller en person som lidit av diabetes en längre tid. Diabetessköterskan ger råd om hur man förbereder sig för motion genom ändringar i måltiderna och insulinanvändningen.
Motion och diabetesrelaterade sjukdomar
Även om du har diabetes kan du träna precis som alla andra. Det är dock viktigt att beakta eventuella sjukdomsfaktorer innan du börjar motionera.. Det är viktigt att beakta eventuella sjukdomsrelaterade faktorer innan man börjar utöva en motionsgren.
Andnöd vid ansträngning eller bröstsmärtor och rytmstörningar kan tyda på en kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt. Det är viktigt att orsakerna reds ut i läkarundersökningar och i ett belastningstest. Det är också till fördel att en person som lidit av diabetes en längre tid deltar i ett belastningstest innan hen deltar i en mer ansträngande motion.
Förändringar i de inre organens nervsystem predisponerar för blodtrycksfluktuationer och svettstörningar. Vid nedsatt känsel i fötterna ska kraftiga stötar mot fötterna och hopp undvikas.
Ansträngande uthållighetsträning eller styrketräning är en kontraindikation, om personen har svåra ögonbottenförändringar.
Utsöndring av proteinen i urinen eller måttlig njursvikt utgör inte ett hinder för motionsprogram i olika steg på en rimlig nivå. Det lönar sig att ta ett belastningstest innan man deltar i ett mer ansträngande motionsprogram.
De enkla men viktiga metoderna för att förebygga uppkomst av skavsår och sår på fötterna omfattar att dagligen tvätta och smörja in fötterna, hålla naglarna korta, använda strumpor som varken spänner eller skaver samt ordentliga skor.
Uppdaterad 30.9.2023