Gå till sidans innehåll

Diabetisk njursjukdom

En hög blodsockernivå och högt blodtryck kopplat till diabetes ökar risken för att insjukna i diabetisk njursjukdom.

Bilden visar njurens struktur samt njurartären, njurvenen, binjuren och urinledaren på njurens ovansida, genom vilken urin som samlas i njurbassängen förs in i blåsan.
Från njurens glomeruli går tubuli över i tjockare samlingsrör som leder urinen till njurbäckenet. Därifrån transporteras urinen genom urinledaren till urinblåsan.

Njursjukdom som orsakas av diabetes kallas för diabetisk njursjukdom. Professionellt kallas det för diabetisk nefropati.

Till följd av ett långvarigt förhöjt blodsockervärde ansamlas skadliga sockerprodukter i kroppen och njurarna. Dessa kallas för AGE-produkter (advanced glycation endproducts). Dessutom uppstår kemiska reaktioner som skadar njurglomerulus. Njurglomerulus är en typ av filter. Allt blod i kroppen passerar genom det och filtreras ungefär tjugo gånger per dygn. Till följd av förändringar växer trycket inne i njurglomerulus. Då kommer albumin i blodet ut i urinen genom filtret. Om en skada i njurglomerulus progredierar försämras filtrationseffekten och man utvecklar njursvikt.

Om man har typ 1 diabetes och har haft diabetes i mindre än fem år utsöndras sällan albumin i urinen. När man diagnostiseras med diabetes och senast fem år efter insjuknandet undersöks utsöndringen av albumin genom urinprov och filtrationshastigheten i njurarna via blodprov en gång per år. Under de senaste decennierna har man sett en klar minskning av att en njursjukdom har progredierat och blivit svår hos personer med typ 1 diabetes.

Vid typ 2 diabetes kan man konstatera albumin i urinen redan vid insjuknandet och man gör screeningundersökningar årligen. Typ 2 diabetes har varit den vanligaste sjukdomen som har lett till svår njursjukdom och dialysbehandling i Finland sedan år 1999. Även för personer med typ 2 diabetes har förekomsten av svår njursjukdom minskat under de senaste åren.

Uppdaterad 30.9.2023