Misstanken om typ 1 diabetes uppstår oftast på grund av de symtom som orsakas av högt blodsocker. Personen får ökad urinutsöndring, blir törstig och trött och går ned i vikt. Blodsockernivån är ofta kraftigt förhöjd, det vill säga över 10–20 mmol/l. Symtomen utvecklas och förvärras vanligtvis under ett par dagar eller veckor. Hos vuxna kan symtom utvecklas långsammare än hos barn.
Tecken på diabetes typ 1:
insjuknande under 40 års ålder
initial normalvikt eller bara lindrig övervikt
kraftig viktnedgång
inget tydligt metabolt syndrom
typ 1 diabetes hos (nära) släktingar
en annan autoimmun sjukdom.
Diagnostidpunkt
När typ 1 diabetes konstateras har ungefär 80 procent antikroppar kopplat till en autoimmun inflammation.
Typ 1 diabetes bryter vanligtvis ut när det finns ungefär 20 procent kvar av de funktionella och insulinproducerande betacellerna. Då räcker inte cellernas insulinproduktion till för att hålla blodsockret på en normal nivå.
Vid insulinbrist uppstår även kraftig fettförbräning. Som resultat bildas sura ketoner i kroppen. Ketonvärdet mäts genom blodprov med en snabbmätare eller på laboratorium. Om det ansamlas mycket ketoner försuras kroppen och det finns en risk för syraförgiftning. Man kan undersöka sin insulinutsöndring genom att fastställa C-peptidvärdet via blodprov.
Tillfällig remission
Efter starten av insulinbehandling och när blodsockret normaliseras återhämtar sig ofta betacellernas insulinförmåga i bukspottkörteln delvis tillfälligt. Behovet av injicerat insulin minskar ofta när kroppens egna celler aktiveras. Detta kallas remission. Det kan ta från några månader till upp till några år. Det är emellertid bara en tillfällig fas, och när remissionen slutar upphör den egna produktionen av insulin i kroppen permanent, och behovet av insulinbehandling ökar igen.