Mammans helhetstillstånd följs upp på mödrapolikliniken genom olika blod- och urinprov. Med hjälp av dessa försöker man säkerställa att mamman och barnet mår bra. Blodstatus (såsom hemoglobin) samt sockerhemoglobinet HbA1c följs vanligtvis upp med fyra veckors mellanrum. Genom urinprov följer man upp förekomsten av protein i urinen och eventuella tecken på urininfektion.
Hur barnet växer och mår följs upp på olika sätt under graviditeten. CTG (kardiotokografi), det vill säga uppföljning av fostrets hjärtljud, ultraljudsundersökning och flödesmätning i navelsträngens blodkärl är metoder för att följa upp hur fostret växer och mår samt hur moderkakan fungerar. Om barnet utsätts för en för hög blodsockernivå accelererar barnets tillväxt, och hälsan riskeras. Diabetes kan också göra att barnet inte växer tillräckligt mycket.
I slutet av graviditeten får mamman lära sig att regelbundet räkna barnets rörelser.
Fostervattensprov gör det lättare att bedöma om barnet är redo att födas i fall man måste sätta i gång förlossningen tidigare. För att öka barnets födelseberedskap, det vill säga för att göra lungorna mogna, kan kortisoninjektionsbehandling användas vid behov. Kortison ökar insulinbehovet kraftigt, varför man ofta får intravenös insulinbehandling på avdelning.