Kontrollen över sjukdomen hos en person med astma försämras avsevärt av såväl passiv exponering för tobaksrök som aktiv rökning.
Astma och rökning
Rökning är en riskfaktor för astma. Det lönar sig alltid att sluta röka.
Astmapatienter som röker har en större risk att få kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) än andra. Ett negativt drag hos KOL är att både obstruktionen och utvidgningen (emfysemet) är permanenta. Så är inte är fallet vid astma. Både astma och KOL gör att luftrören blir trängre och dessa sjukdomar förekommer ofta samtidigt.
Hos rökare är astman ofta otypisk och därför är det svårare att behandla och diagnostisera sjukdomen hos rökare än hos icke-rökare. När patienten slutar röka kan astmasymtomen bli mer typiska och visa sig i anfall.
Rökning minskar effekten av inhalationsläkemedel betydligt. Tobaken har också andra skadliga verkningar. Kolmonoxiden i tobaksröken binds lättare i blodets hemoglobin än syre. Därför minskar rökning personens syreupptagningsförmåga. Rökning gör dessutom att luftvägsinfektioner läks långsammare. Läs mer under länken Tobak.
Passiv rökning betyder att en person exponeras när röken från en brinnande cigarett sprids ut i omgivningen. Denna strömning innehåller delvis andra ämnen än den rök som rökaren drar in i lungorna, men den kan till och med vara skadligare än den egentliga röken.
Passiv rökning kan försämra vårdbalansen hos en person som lider av astma och det lönar sig för astmapatienter att undvika all exponering för tobaksrök.
Snus är en tobaksprodukt. När man använder snus upptas mycket större mängder nikotin i blodet än vid rökning. Nikotin är skadligt för hälsan och orsakar mycket starkt beroende. Utöver nikotin innehåller snus 2 500 olika kemiska föreningar. Särskilt gravida kvinnor ska absolut undvika att använda snus på grund av de hälsorisker som snuset medför för barnet.
Snus har inte en likadan negativ effekt på astma som tobak. Snus kan ändå inte användas för avvänjning från tobak. Snusning ökar risken för cancer i munnens område, matstrupen, magen och bukspottskörteln. Läs mer under länken Snus.
En elektronisk cigarett är en elektrisk anordning som i allmänhet består av en patron, ett uppvärmningselement och ett litet laddningsbart batteri. Vissa modeller har också ett färgat led-ljus som får anordningen att likna en brinnande cigarett. Den elektroniska cigarettens patron innehåller vätska. När vätskan hettas upp, avger den ånga som kan inhaleras. Det grundläggande ämnet i vätskan är glycerol eller propylenglykol.
Man vet att elektroniska cigaretter orsakar liknande inflammatoriska förändringar som vanliga cigaretter och användningen rekommenderas inte för personer med astma.
För att bilda ånga används både vätskor med och utan nikotin. Det finns fortfarande mycket lite forskningsdata om de vätskor som används i elektroniska cigaretter, och dessa anordningar rekommenderas inte för avvänjning från tobaksrökning. Man ska aldrig börja använda elektroniska cigaretter i "rekreationssyfte" på grund av risken för nikotinberoende. Läs mer under länken Elektronisk cigarett och Elektroniska nikotindoserare.
För många är det svårt att avvänja sig från tobak. Det är ändå aldrig för sent att sluta röka. Fördelarna med att sluta röka varierar individuellt från person till person. De beror på hur länge man rökt och vilka sjukdomar tobaksrökningen eventuellt redan orsakat.
Personer som har astma får i allmänhet nytta av att sluta röka eftersom de råkar ut för infektioner ochastmaskov mer sällan, samtidigt som deras behov av astmaläkemedel minskar och deras prestationsförmåga blir bättre. Viktkontroll är en utmaning. Man lyckas inte alltid sluta röka på första försöket, och kanske inte ens på andra eller tredje försöket.
Ta kontakt med en läkare, hälsovårdare eller sjukskötare på din hälsostation. De hjälper dig att ta de första stegen mot rökfrihet och vet vilken form av substitutionsbehandling som eventuellt lämpar sig för dig. Läs mer under länken Stöd för avvänjning.
Uppdaterad 31.8.2021