Gliom är tumörer i hjärnans stödjevävnad. Behandlingen beror på tumörens klassificering, dvs. gradus.
Gliom växer inuti hjärnan bland nervcellerna, med otydlig avgränsning. Utanför det mest täta tumörområdet finns det ofta enstaka tumörceller till och med i den andra hjärnhalvan. Gliom kan uppstå i alla åldrar, men är vanligare hos äldre personer.
Behandlingsformerna för gliom omfattar operation, strålbehandling och cytostatikabehandling. Vid operationen används ett kirurgiskt mikroskop för att avlägsna tumören så exakt som möjligt, men i de flesta fall blir det fortfarande lite kvar av tumören i närheten av operationshålan.
För gliom av grad 1 (vanligtvis ett pilocytiskt astrocytom eller gangliogliom) räcker det ofta med kirurgisk behandling. Strålbehandling ges endast i undantagsfall och då endast lokalt. Eller så räcker det med uppföljning.
Gliom av grad 2 avlägsnas om möjligt. Om tumören sitter på ett kirurgiskt svårt ställe och inte orsakar allvarliga symtom kan den inledningsvis följas upp utan operation. Efter operationen kan det ibland bli aktuellt med uppföljning, men strålbehandling och cytostatikabehandling är vanligt förekommande. Ibland räcker det med cytostatikabehandling.
Gliom av grad 3 strävar man efter att avlägsna så noggrant som möjligt. Efter operationen behövs strålbehandling och cytostatikabehandling för att lamslå och förstöra eventuella kvarvarande tumörceller.
Gliom av grad 4 strävar man till att avlägsna kirurgiskt. Efter operationen ges radiokemoterapi (strålbehandling + samtidig cytostatika med temozolomid) om situationen tillåter, vilket förlänger tiden för återfall. Om radiokemoterapi inte är möjlig (om tillståndet inte är tillräckligt bra eller om patienten är äldre) ges antingen strålbehandling eller cytostatikabehandling som fortsatt behandling, beroende på fallet.
