Blödning utanför hårda hjärnhinnan, epiduralblödning
En epiduralblödning orsakas av en bristning i en artär mellan skallbenet och den hårda hjärnhhinnan som omger hjärnan. De kan ibland växa förrädiskt snabbt.
Bilden visar en stor epiduralblödning i vitt, som trycker på hjärnan. Bilden är en tvärsnittsbild strax ovanför öronen.
Det finns flera hinnor runt hjärnan. Den ytligaste av dessa är den hårda hjärnhinnan (på latin dura mater, på engelska dura), som är fast fäst vid den inre ytan av skallen. Mellan den hårda hjärnhinnan och skallen finns artärerna som försörjer hjärnhinnornas blodcirkulation. De sitter tätt fast i både den hårda hjärnhinnan och skallbenet, som i sin tur ofta har en fördjupning vid artären.
Om en skallskada orsakar en skallfraktur löper frakturlinjen ofta längs det spår som bildats för artären, vilket kan leda till att artären mellan den hårda hjärnhinnan och skallbenet kan brista eller slitas sönder. Då uppkommer det en blödning med hårt tryck mellan hårda hjärnhinnan och benet och leder till att hårda hjärnhinnan slits loss från skallens inre yta. Detta gör att ett stort blodkoagel, en så kallad epiduralblödning (på latin haematoma epidurale, på engelska epidural hematoma), ansamlas i utrymmet.
Epiduralblödningar orsakas av ett direkt slag och uppstår oftast vid stället för skallfrakturern. De är vanligare hos barn och unga vuxna, eftersom hjärnhinnorna hos äldre är mycket hårt fästa vid den inre ytan av skallen.
En epiduralblödning uppstår ofta inom några timmar efter en skallskada, och ibland kan patienten först må förrädiskt bra. Det finns en rädsla för att en epiduralblödning skall uppstå, och av just denna anledning bör personer som har haft en hjärnskakning väckas några gånger under den första natten för att kontrollera deras tillstånd. Om epiduralblödningen är tillräckligt stor trycker den på hjärnvävnaden och leder snabbt till medvetslöshet. Trycket kan vara så stort att hjärnhalvan pressas mot skallbasen och trycker därmed på nerven som styr ögats rörelser. Detta gör att pupillen på ena sidan expanderar till sin maximala omfattning och då är det bråttom att få vård.
En epiduralblödning konstateras vid en datortomografi (DT) av huvudet. Om blödningen är stor eller orsakar symtom är behandlingen att öppna skallen och avlägsna epiduralblödningen mellan skallen och hårda hjärnhinnan. Detta minskar det intrakraniella trycket och gör att hjärnvävnaden kan expandera tillbaka till sin normala volym. Du kan läsa mer om kirurgisk behandling via följande länk:
Om operationen utförs i tid återhämtar sig unga patienter ofta ganska bra, även om den inledande medvetslösheten var djup. Sjukhusvård behövs dock, eftersom hjärnskadan ofta är svår och neurologiska eller neuropsykologiska symtom kan kvarstå.
