Hjärnan har en höger och en vänster hjärnhalva, en lillhjärna och en hjärnstam. Storhjärnan är indelad i fyra lober: pannloben, tinningloben, hjässloben och nackloben.
Olika funktioner är koncentrerade till olika områden i hjärnan. Funktionerna kan dock inte exakt lokaliseras till ett visst hjärnområde, eftersom hjärnan funktionellt sett består av olika neurala nätverk.
Den funktionella strukturen hos hjärnhalvorna är inte symmetrisk
Den vänstra hjärnhalvan (när en person är högerhänt) är specialiserad på att bearbeta tal. Vi kan skilja på områdena för talproduktion och talförståelse i dess struktur. Den högra hjärnhalvan hanterar på liknande sätt visuell perception, rumsliga relationer och riktningsbedömningar. De olika hjärnområdena samarbetar tätt. När vi till exempel talar anpassar hjärnan ordvalet, kontrollerar hur saken fortskrider, väljer ansiktsuttryck och tonläge för att matcha hjärnans känslomässiga tillstånd. Samtidigt kan våra hjärnor observera omgivningen och lyssnarnas reaktioner på det vi säger.
De neurala nätverken i pannloben är området för reglering och kontroll av funktioner, med vilka beteendet styrs. I pannloben sätter vi upp mål för våra handlingar, planerar, påbörjar och, om nödvändigt, korrigerar våra handlingar. Pannloben gör att färdigheter och funktioner kan användas och tillämpas i nya situationer. I dess djupaste delar uppkommer känslor. Pannloben styr också detta emotionella centrum i hjärnan. Dessutom kräver en betydande del av minnet en normal funktion i pannloben. De motoriska områdena finns i båda hjärnhalvorna i bakre delen av pannloben.
De somatosensoriska områdena är belägna i främre delen av hjässloben. Funktionerna går i kors så att den högra hjärnhalvan reglerar känsla och rörelse i den vänstra sidan av kroppen och tvärtom.
Syncentrum finns i nackloben. De bakre hjärnområdena är också specialiserade för att utföra flera intellektuella rutiner.
I de djupa delarna av hjärnan, hjärnstammen, finns de nervbanor som förbinder hjärnområdena med varandra. Hjärnstammen förbinder också ryggmärgen till hjärnan. Dess centra reglerar bland annat andningen, kroppstemperaturen, hungerskänslan och törstkänslan. Där finns hjärnans kraftverk som anpassar vårt vakenhetstillstånd till den aktuella situationen. Hypofysen, som sitter i skallbasen, styr kroppens funktion och tillväxt med hjälp av hormoner. Lillhjärnan styr balansen och finjusteringen av rörelser.
Hjärnan är omgiven av en benig skalle och den flyter i vätska. Hjärnan är därmed väl skyddad och lätt. Det uppstår cirka 500 ml hjärn-ryggmärgsvätska per dag från strukturerna i hjärnventriklarna och samma mängd absorberas för att upprätthålla balansen. Vätskan dämpar stötar som orsakas av plötsliga rörelser i skallen. Vid skallbasen finns en öppning för ryggmärgen, genom vilken kommandon överförs till kroppens muskler och information om förnimmelser når hjärnan. Skallen har också små öppningar för blodkärl och hjärnnerver, såsom synnerven och hörselnerven.
