Narkolepsi orsakas oftast av skador på nervcellerna som producerar orexin i hjärnan.
Narkolepsi delas upp i klasserna narkolepsi typ 1 och typ 2, vars bakomliggande orsaker skiljer sig från varandra. Narkolepsi typ 1 är en autoimmun sjukdom. Orsakerna till narkolepsi typ 2 är mera oklara.
Vissa patienter med narkolepsi typ 2 kan ha en något sänkt orexinhalt utan att detta ändå orsakar kataplexi. Hos största delen av patienterna med narkolepsi typ 2 är orsaken till sjukdomen okänd.
Narkolepsi typ 1 orsakas av att orexincellerna förstörs.
Den grundläggande orsaken till att orexincellerna förstörs är okänd. Troligtvis är den bakomliggande faktorn en autoimmun reaktion där kroppens egna försvarsceller attackerar sina egna strukturer. Det här händer också till exempel i diabetes och multipel skleros.
Orexinet reglerar växlingen mellan vakenhet och sömn (särskilt REM-sömn). Således leder bristen på orexin till att regleringen störs, vilket resulterar i många narkolepsisymtom. Orexin påverkar också andra funktioner i kroppen, såsom ämnesomsättningen.
HLA-systemet spelar en nyckelroll i kroppens immunförsvar. När det gäller autoimmuna sjukdomar kan de olika typerna av HLA-antigen vara antingen skyddande eller predisponerande.
Mer än 95 % av personer med narkolepsi typ 1 har HLA DQB1*06:02-genen som exponerar för sjukdomen och vävnadstypen som den producerar. Samma typ av vävnad finns dock hos cirka 20–25 % av finländarna, så endast den är inte tillräckligt för att orsaka sjukdomen. HLA-systemet spelar en nyckelroll i kroppens immunförsvar. HLA-typen kan bestämmas, men dess nytta vid konstaterandet av narkolepsi är begränsad.
Narkolepsi är inte ärftlig, men den ärftliga mottagligheten för narkolepsi ärvs i en viss utsträckning så att risken för att en första gradens släkting får narkolepsi är ca 1–2 %.
Efter Pandemrix-vaccinationskampanjen mot svininfluensa vintern 2009–2010, uppkom ett stort antal nya fall av narkolepsi, särskilt hos barn och ungdomar.
Narkolepsin som anknyter till vaccinet är uttryckligen typ 1. I Finland fick cirka 250 personer narkolepsi med Pandemrix-vaccinet. Runt om i världen användes flera olika svininfluensavacciner och risken för narkolepsi hade endast ett samband med Pandemrix. I incidensstudier har man upptäckt att risken varit förhöjd i ungefär två år efter vaccinationen. Man har inte konstaterat att det till exempel skulle finnas någon risk för narkolepsi i samband med konventionella säsongsinfluensavaccinationer eller andra vaccinationer.
Pandemrix-vaccinet innehöll en viruskomponent och en booster som kallas ASO3. Samma booster användes i t.ex. Arepanrixvaccinet och i många andra vaccin och är i sig inte förknippat med en ökad risk för narkolepsi.
Uppdaterad 25.1.2024
