Gå till sidans innehåll

Vakenhetsstudier vid narkolepsi

Vid konstaterandet eller uppföljningen av narkolepsi behövs alltid olika vakenhetsstudier.

Vakenhetsstudierna är bland annat aktigrafi, sömnpolygrafi, sömnlatenstest eller MSLT, samt vakenhetsstudierna MWT och OSLER.

Aktigrafi är en rörelseaktivitetsmätning. Det används vanligtvis för att undersöka dygnsrytmen, sänggåendet och mängden lugn sömn i två veckor. För diagnosen av narkolepsi är det viktigt att utesluta att ett avvikande testresultat inte beror på sömnbrist.

Sömnpolygrafi används bland annat för att säkerställa en tillräcklig nattsömn före ett sömnlatenstest och kan användas för att ytterligare analysera sömnstrukturen och dess avvikelser.

Syftet med sömnlatenstestet är att utreda om du somnar för lätt och snabbt och om en avvikande REM-sömn har ett samband med insomnandet. Narkolepsidiagnosen kan bekräftas med hjälp av ett sömnlatenstest.

Vakenhetsstudien undersöker förmågan att hålla sig vaken i monotona situationer. Den används för att utreda möjligheten att få körkort eller behålla det, om en sjukdom som orsakar trötthet dagtid, såsom narkolepsi, har konstaterats.

OSLER-testet är en vakenhetsstudie som baserar sig på beteendet. Det används vanligtvis när man vill utreda möjligheten att fortsätta köra bil, om en sjukdom som orsakar trötthet dagtid, såsom narkolepsi, har diagnostiserats.

Uppdaterad 25.1.2024