Narkolepsi kan börja i vilken ålder som helst, men vanligtvis bryter sjukdomen ut i tonåren eller i ung vuxen ålder. Narkolepsi delas upp i två kategorier: narkolepsi typ 1 och typ 2. Narkolepsi är också nära förknippat med en tredje sjukdom med översömnighet, idiopatisk hypersomni. Cirka 1/2 000 finländare lider av narkolepsi eller idiopatisk hypersomni.
Information om narkolepsi
Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som orsakar översömnighet. Till dess huvudsymptom hör trötthet dagtid och en tillhörande tendens att somna.
Narkolepsi typ 1 orsakas av att hjärnceller som producerar en neurotransmittor som kallas orexin förstörs. Orexin kallas också ibland för hypokretin. Cellerna som producerar orexin finns i en struktur som kallas hypotalamus. Den är stor som en mandel och ligger i botten av hjärnan. Hypotalamus är som en termostat som reglerar kroppens dygnsrytm, sömn, temperatur, törst och hunger.
Utöver trötthet dagtid, kännetecknas narkolepsi typ 1 dessutom av kataplexi, vilket betyder en plötslig kraftlöshet i musklerna som utlöses av känsloyttringar.
Läs mer om kataplexi i följande länk:
Narkolepsi typ 2 är annars en mycket liknande sjukdom som typ 1, men är inte förknippad med kataplexi. Hos vissa personer med narkolepsi typ 2 utvecklas kataplexi först månader eller till och med år efter att tröttheten börjat. Narkolepsi typ 2 associeras inte heller med brist på orexin.
Idiopatisk hypersomni är en mycket sällsynt sjukdom med okänd bakgrund. Den kännetecknas av konstant trötthet, ett klart ökat behov av sömn under dygnet och stark förvirring eller dåsighet när personen väcks.
Ibland kan narkolepsi orsakas av en annan neurologisk sjukdom som till exempel en hjärnskada, stroke eller multipel skleros, men detta är ganska sällsynt. Då talar vi om sekundär narkolepsi.
Uppdaterad 25.1.2024