Med att minnas avses processen att tillfälligt eller långvarigt lagra ny information eller en ny erfarenhet eller förnimmelse, gå igenom den, modifiera den och, vid behov, återkalla den.
Beroende på varaktigheten talar vi om antingen korttids- eller långtidsminne. Korttidsminnet omfattar det sensoriska minnet och arbetsminnet. I långtidsminnet finns inlärda kunskaper och färdigheter – som längst ända från barndomen till slutet av livet. Det semantiska långtidsminnet omfattar det semantiska minnet och episodminnet, som båda är medvetna minnesbilder. Det långtida procedurminnets funktioner sker ofta utanför medvetandet.
Minnet kan också delas in i olika områden beroende på innehållet i de saker som man minns. Att till exempel komma ihåg vem som är Finlands president eller vad en vän just sa kräver en annan typ av minne än att komma ihåg hurdant ansikte någon har. På samma sätt är det skillnad på att minnas en händelse från dagen innan och att ha en uppfattning om hur man cyklar.
I dagligt tal används begreppen när- och fjärrminne för att återkalla minnet av händelser som inträffat nyligen (dvs. under de senaste dagarna eller veckorna) å ena sidan, och händelser som inträffade för flera år sedan å andra sidan. När det gäller hjärnfunktioner ingår både när- och fjärrminnet i långtidsminnet.
Minnet är som kortast i det sensoriska minnet, vilket är en del av de olika sinnena och fungerar utan medvetet tänkande. Till exempel när man blundar får syncentrum under bråkdelen av en sekund en reflektion av vad man just har sett. Samma fenomen förekommer också med hörsel- och känselförnimmelser.
Sensorisk information stannar bara en kort stund i det sensoriska minnet och försvinner om den inte väljs ut för vidare bearbetning i arbetsminnet.
Arbetsminnet lagrar saker kortvarigt – information lagras i arbetsminnet som längst för några tiotals sekunder.
Arbetsminnet kan ses som ett slags tillfälligt skrivbord där mottagen information kan utforskas och bearbetas ytterligare. När vi uppfattar, tänker, resonerar och löser problem använder vi arbetsminnet. Arbetsminnet spelar också en viktig roll vid inlärningen. I arbetsminnet kombineras ny information med material som hämtas från långtidsminnet.
Arbetsminnets kapacitet är begränsad och varierar från person till person. Enheterna som bearbetas (såsom siffror, ord, bilder) kan även vara omfattande om ämnena är bekanta och personen har goda kunskaper i ämnet. Genom upprepning kan informationen lagras i arbetsminnet under en längre tid. Man kan t.ex. upprepa ett telefonnummer i huvudet tills man hittar en penna och skriver ner det.
Det semantiska minnet kallas även för deklarativt minne, eftersom de saker som finns i minnet kan nås medvetet och beskrivas med ord eller bilder. Det explicita minnet kan delas in i händelseminne, dvs. episodminne, och faktaminne, dvs. semantiskt minne.
Episodiskt minne avser förmågan att registrera och återkalla personliga upplevelser som har inträffat vid en viss tidpunkt på en viss plats (”Jag minns när...”). Det semantiska minnet innehåller allmän information om världen: information om omgivningen och samhället, språkliga begrepp och vokabulär (”Jag vet att...”).
Minnet av den egna livshistorian innehåller vanligtvis information som lagrats i både det episodiska minnet och det semantiska minnet.
Det episodiska minnet och det semantiska minnet riktar sig på tidslinjen på det förflutna och gör det möjligt att minnas mycket gamla saker. Den framtidsorienterade delen kallas förutseende minne. Det är förmågan att komma ihåg vad man har kommit överens om i förväg – att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Eller betala räkningarna i tid.
Omedvetet och icke-verbalt material lagras i procedurminnet. Motoriska färdigheter, inlärda vanor och situationsanpassade reaktionsmönster lagras i procedurminnet. Dessa former av minne uttrycks genom att göra och visa och med kroppsliga reaktioner – inte genom språkliga förklaringar. Att gå och cykla är exempel på färdigheter som lagras i procedurminnet och som är svåra att beskriva språkligt.
Inlärningen av färdigheter sker gradvis och kräver tid och övning. Inlärda färdigheter glöms inte bort på samma sätt som saker och händelser. Procedurminnet kallas också implicit minne.
