Tillräcklig sömn och vakenhet under dagen är förutsättningar för smidig informationsbearbetning. Trötthet på grund av sömnbrist är den vanligaste orsaken till och en upprätthållande faktor för svårigheter med informationsbearbetning.
Nästan alla har upplevt tankspriddhet, koncentrationssvårigheter och slarvfel efter att ha sovit för lite under natten. Sömnlöshet eller avbruten sömn under enskilda nätter är vanligt och återhämtningen sker vanligtvis snabbt. När nätter med allt för lite sömn blir återkommande blir förändringarna i funktionsförmågan och sömnighet mer uttalade dag för dag. Om sömnen förkortas med ett par timmar under en vecka blir effekten densamma som om man vakat en hel natt.
Sömnbrist försämrar funktionsförmågan
Redan två timmars sömnbrist minskar uppmärksamheten och ökar sömnigheten dagtid. Sömnbrist syns och märks inte bara som koncentrationssvårigheter utan också som minnesproblem: enskilda saker glöms bort, inlärningen går långsamt och det man lärt sig sitter inte kvar. Det flexibla tänkandet, problemlösningsförmågan och förmågan att hantera motgångar kan också påverkas av sömnbrist.
Om sömnproblemen blir långvariga påverkar de ofta den mentala orken negativt och ökar nedstämdhet, irritabilitet och ångest.
Trötthet och svårigheter att bearbeta information som sömnbristen orsakar minskar förmågan att klara av arbetet och studierna. I värsta fall leder trötthet och problem förknippade med den till en ökad risk för olyckor och skador, vilket kan vara ödesdigert till exempel i trafiken. Att somna vid ratten orsakar dödsolyckor.
Sömnproblem är vanliga bland människor i arbetsför ålder och är ofta kopplade till arbetsrelaterad stress eller livskriser. Orostankar och bekymmer tar lätt över på natten och upplevelser från den gångna dagen kan på ett störande sätt upprepas i drömmarna. En psykiskt belastad person kan vakna tidigt på morgonnatten och inte kunna somna om.
Bland psykiska störningar är depression den främsta orsaken till sömnlöshet. Att vakna på morgonnatten är ett vanligt sömnproblem i samband med depression. Ångest kan också störa sömnen, särskilt när det gäller att somna.
Alkohol hjälper dig att somna, men gör att du sover sämre. Även om det tar kortare tid att somna efter att ha druckit alkohol, är sömnen ytligare och av sämre kvalitet än utan alkohol. Växlingen mellan lätt, djup och REM-sömn störs. Sömnen är inte uppfriskande, såsom vanligt.
En hjärnsjukdom eller hjärnskada kan i sig orsaka störningar i dygnsrytmen och problem med vakenheten. En hjärnhändelse kan också åtföljas av onormal trötthet. Behovet av sömn ökar under återhämtningen från händelsen och sömnen blir otillräcklig om man inte vilar under dagen. Ibland är trötthet ett oberoende symtom på hjärnskada, som inte lindras ens av sömn.
Olika fysiska sjukdomar kan orsaka sömnstörningar. Led- och ryggsmärtor, annan smärta eller värk, klåda eller till och med täppt näsa kan vara orsaken till dålig sömn. Också till exempel irritation i matstrupen på grund av refluxsjukdom kan väcka en under natten. Senare i livet kan klimakteriet, olika urin- och magbesvär störa sömnen.
Sömnapné är ett tillstånd där de övre luftvägarna blir förträngda och andningsuppehåll förekommer under sömnen. Ett uppehåll kan vara från några sekunder upp till mer än en minut. Om andningsuppehåll och uppvaknanden förekommer flera gånger per natt är sömnen varken återhämtande eller uppfriskande. Hjärnan kan också lida av syrebrist.
Trötthet som orsakas av sömnapné minskar vakenheten och koncentrationsförmågan, vilket under dagen försvårar uppgifter som kräver uppmärksamhet. Sömnapné går att behandla.
