Blodkärl

Om människokroppens alla blodkärl förenades till ett enda rör skulle det vara lika långt som en jordenruntresa eller en tredjedels månfärd.

På bilden ett friskt blodkärl där alla dess tre skikt kan ses. I det mittersta och högra kärlet har det samlats kolesterol under.

Den sammanlagda längden av de synliga blodkärlen är cirka 19 000 kilometer hos vuxna. De mikroskopiskt små kapillärerna kan för sin del utgöra rejält över 80 000 kilometer i kroppen. Blodkärlen har således en sammanlagd längd på minst 100 000 kilometer. Detta motsvarar en sträcka på två varv runt jorden eller så mycket som en tredjedels månfärd.

Artärblodet som passerar i kärlsystemet har till uppgift att transportera syre och näring till vävnaderna, medan venblodet transporterar bort koldioxid och slaggprodukter från vävnaderna. Blodet utför sin uppgift när det passerar i det väldiga rörsystemet som bildas av blodkärlen.

Blodkärlets struktur

Både artärer och vener består av tre lager: det inre skiktet, det mellersta skiktet och det yttersta skiktet.

Det inre skiktet är så som namnet säger ett cellskikt som beklär blodkärlets insida. Ett friskt inre skikt är glatt och bildar en smidig yta för blodets passage.

Om det ansamlas kolesterol under det inre skiktet blir artären förträngd och blodflödet minskar eller till och med förhindras helt. Eftersom kolesterol under det inre skiktet är hårt som kalk kallas fenomenet åderförkalkning. Åderförkalkning ökar benägenheten för fönstertittarsjuka.

Det mellersta skiktet består av glatta muskelceller och elastiska fibrer. Dessa jämnar ut trycket av hjärtats puls i blodkärlen. Det yttersta skiktet består av bindväv som stödjer blodkärlen och förenar dem med omgivande vävnad.

Till vänster på bilden ett friskt blodkärl där alla dess tre skikt kan ses. I det mittersta och högra kärlet har det samlats kolesterol under det inre skiktet.

 

Kyllä

Uppdaterad  17.10.2017