Rökavvaänjning

Hjärt- och kärlsjukdomar utgör en tredjedel av de tobaksrelaterade sjukdomar som kanleda till förtida död.

​Nikotin ökar pulsen och höjer blodtrycket samt ökar hjärtmuskelns sammandragningsaktivitet med ökat syrebehov i hjärtmuskeln som följd. Samtidigt sammandrar nikotinet blodkärlen och därmed minskar tillgången på syrerikt blod. Denna samverkan utsätter hjärtmuskeln för syrebrist.

Rökning ökar även blodets koagulering och bildningen av koagel som täpper igen blodkärlen. Blodkärlens ytskikt skadas och då kan det onda LDL-kolesterolet att tränga in i artärernas väggar och bilda förkalkningar i blodkärlen. Rökning ökar även andra riskfaktorer så som skadliga följder av kolesterol, blodtryckssjukdom och diabetes.

Tupakka ja sydän- ja verisuoniterveys (Sydän.fi) hittar du mer information om tobakens effekter på kärlhälsan.

Fördelarna med rökstopp för friska

Att sluta senast i 40–45 årsåldern minskar dödligheten i samband med rökning med så mycket som 90 %.
Att sluta senast i 45–54 årsåldern halverar extra dödlighet.

Den extra risken för kranskärlssjukdom halveras på två år efter rökstopp.

Risken för kranskärlssjukdom sjunker till de rökfrias nivå på 10 år.

Risken för cirkulationsstörning i hjärnan sjunker till de rökfrias nivå på fem år.

Fördelarna med rökavvänjning för redan insjuknade

För dem som lider av åderförkalkning i benen (fönstertittarsjuka) minskar rökavvänjning risken för dödsfall till häften och amputationer till en femtedel på fem år. Rökstopp lindrar ofta symtomen på fönstertittarsjuka så att ingen annan behandling behövs.

De snabba fördelarna förklars med bättre funktion i blodkärlen och mindre koagulationsbenägenhet hos blodet.

För dem som har insjuknat i hjärtinfarkt är rökavvänjning det effektivaste sättet att hindra nya anfall av kranskärlssjukdom. En avsevärd riskminskning kan konstateras redan om ett halvt år.

På två år är risken för hjärt- eller kärlsjukdomar hos dem som har slutat mer än en tredjedel mindre än hos dem som har fortsatt att röka. På 2–10 år faller den till hälften.

Efter en ballongvidgning eller en bypassoperation minskar rökavvänjning dödsfallrisken och behovet av nya ingrepp.

Vid hjärtsvikt minskar rökavvänjning dödligheten under ett år 30 %.

Rökning är en beroendesjukdom

Det är frivilligt att börja röka även om det sker under socialt tryck. Det är svårare att sluta eftersom nikotin orsakar beroende genom att modifiera hjärnfunktionen. Information och hjälp att sluta finns på Stumppi.fi (på finska)

Nikotin ersättningsterapi är effektiv egenvård för att sluta röka, men det finns anledning att bedöma graden av eget beroende och planera dosen och längden för ersättningsterapin därefter. Vid behov fås effektivare läkemedel mot abstinens på läkarordination.

Snus och elcigarretter marknadsförs som mindre skadliga än vanliga cigarretter och till och med för rökavvänjning. De underhåller dock nikotinberoendet och sina egna avsevärda olägenheter. Därför kan dessa produkter inte rekommenderas som ersättning för röktobak.

Undersökningar visar att snus är skadligt bl.a. för munhälsan och cirkulationsorganen. Läs mer om riskerna med snus och elcigarretter på Stumppi.fi (på finska)



Föregående sidaNästa sida

 


Päivitetty  23.8.2018 13.11

 

 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoÅUCS logo