Undersökning av avföringsinkontinens

Avföringsinkontinens som symtom varierar från ofrivillig tarmtömning och gasinkontinens till total avföringsinkontinens. En noggrann kartläggning av symtomen och utredning av bäckenbottens funktion utgör hörnstenarna i undersökningarna.

​För att kartlägga avföringsinkontinensens svårighetsgrad och eventuella tarmtömningsproblem använder man olika frågeformulär. Man kan få avföringsinkontinens och tarmtömningsproblem samtidigt vid ett framfall av bäckenbotten. Man fyller i en tarmtömningsdagbok i två veckor för att få en bild av tarmens funktion.​

Om det finns en förändring i tarmens funktion eller om symtomen kräver att man utesluter tumörer eller infektionsförändringar i övrigt gör man en endoskopi av tjocktarmen, alltså en koloskopi.

Under mottagningsbesöket undersöker man bäckenbotten, och då ligger patienten på vänster sida på undersökningsbänken. Man undersöker slutmusklerna med en ultraljudsapparat som man för in genom ändtarmsöppningen. Man kan också kontrollera bäckenbottens funktion med hjälp av ultraljud.

Om den behandlande läkaren tycker att det behövs en närmare avbildning av bäckenbotten gör man en magnetkameraundersökning vid ett separat besök eller, om det inte är möjligt, en genomlysningsundersökning.

mellangården; rinna en skvätt; urininkontinens; avföringsinkontinens; diarré; prokto; anus; proktologisk; förstoppning; bäckenbotten; ändtarmsöppning; svårigheter att tömma tarmen; Ont i magen; bli blöt; kontinens; laxeringsmedel; avföring; ofrivillig tarmtömning; sköljning; tarmsköljning; proktoskopi

Kyllä

Uppdaterad  11.11.2022