Med spirometri undersöks bland annat:
- astma
- kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Vanligtvis utförs spirometriundersökningar i laboratorium.
Lungvolym och flödeshastighet
Under undersökningen blåser du i en apparat (spirometer) som mäter lungvolymen och flödeshastigheten på den utblåsta luften. Den berättar hur mycket luft som ryms i dina lungor på en gång (volymen) och hur snabbt du kan tömma eller fylla lungorna (flödet).
Läkaren drar slutsatser om lungornas funktion baserat på den andningskurva som apparaten ritar och de numeriska resultaten.
Bronkodilatationsprov vid behov
Vid bronkodilatationsprov ges patienten ett läkemedel som öppnar bronkerna och därefter utförs spirometriundersökningen på nytt. Undersökningen används för att bedöma läkemedlets inverkan på lungornas funktion och diagnostisering av astma eller KOL.
Medicinering och infektioner
Vid spirometri är det ofta viktigt att beakta den medicinering som påverkar bronkerna, det vill säga om man ska ta paus i medicineringen före undersökningen eller inte. Undersökningen ska inte heller göras när man har en luftvägsinfektion eller för fort efter en sådan.
Oscillometri på litet barn
Oscillometri används för att mäta lungornas funktion och undersöka hos små barn. Där får barnet ett munstycke mellan tänderna och barnet andas sedan som normalt genom det.
Apparaten mäter lungornas funktion med hjälp av tryckvågsvibrationer (oscillering) som apparaten utsänder. Ett lätt clips placeras på näsan så att all andning sker via munstycket. Oscillometri är inte lika beroende av utblåsningsstyrka och -teknik som spirometri.
Vid behov kan man göra en belastningsoscillometri, som används för att undersöka inverkan av fysisk belastning på lungornas funktion. Om diagnos inte går att ställa med grundläggande undersökning kan man undersöka benägenheten för obstruktioner i bronkerna med hjälp av metakolinexponeringstest.