Den del som blir över av vävnadsprov som samlas in i samband med undersökningar eller det extra provrör med blod som tas i samband med blodprovstagning kan sparas i en biobank, om kunden har gett ett samtycke till detta. Överlämnandet av provet föranleder inga andra åtgärder och kostar inget för patienten.
Provsamlingarna kan användas exempelvis för cancerforskning, varvid man genom att kombinera biologiska data från proven och hälsouppgifter lättare kan förstå orsakerna till sjukdomar vilket i sin tur kan leda till en mer individuell vård.
Utifrån forskningsresultaten kan man utveckla allt bättre läkemedel, vårdformer och metoder för sjukdomsbestämning. I bästa fall kan biobanksforskningen leda till en ökad förståelse för förebyggande vårdformer och främja egenvården hos medborgarna. Man kan även neka till biobanksverksamheten.
Finland finns det sex regionala biobanker i anslutning till sjukvårdsdistrikt och universitet samt de nationella biobankerna: Hematologiska biobanken, Institutets för hälsa och välfärd (THL) biobank, Blodtjänsts biobank och Suomen Terveystalos biobank. Valvira leder och övervakar biobanksverksamheten samt upprätthåller ett nationellt biobanksregister.