Eventuella negativa biverkningar av strålning

Strålning kan skada celler. Med avseende på cellskada spelar det ingen roll om det rör sig om naturlig bakgrundsstrålning eller konstgjord strålning, såsom röntgenstrålning.

Det finns två typer av biverkningar: slumpmässiga och direkta verkningar.

Slumpmässiga biverkningar

Slumpmässiga biverkningar orsakas av slumpmässiga förändringar i en cell. Även annars sker det sådana förändringar i cellerna i vävnaderna som kroppen kan reparera.

Den främsta slumpmässiga biverkningen förknippad med strålningsundersökningar eller åtgärder som använder strålning är en liten cancerrisk. Strålningsundersökningar orsakar en mycket liten statistisk tilläggsrisk för allmän cancersjuklighet.

Finländares risk att dö i cancer av orsaker som inte beror på strålning är 1:5 (en av fem människor), med andra ord dör cirka 20 % av befolkningen av cancer i något skede av livet.

Video: Medför strålningen vid bilddiagnostik några olägenheter?

Se videon: Strålsäkerhetens ABC, del 3: Kan strålningen från bilddiagnostiksundersökningar medföra några risker? Videon har texter på svenska och finska. Videon är producerad av OYS Avbildning.

Observera att detaljerna i undersökningar kan variera något mellan olika sjukhusområden.

Stråldoser från olika undersökningar och uppskattad risk

Tabellen nedan ger dig information om undersökningar, deras stråldos och sannolikheten för den risk strålningen medför.

Den eventuella cancerrisk som strålningen medför påverkas av vilken undersökning som görs, den tillhörande stråldosen och egenskaperna hos personen som undersöks. Den cancerrisk som strålningsundersökningen medför för en enskild patient kan inte uppskattas exakt.

Tabell över stråldoser:

Klicka för att förstora bilden.

Tabell: Information om strålningsundersökningar, deras stråldos och sannolikheten för den risk de medför. 

Allmän risk för finländare att dö i cancer ~ 1:5 (20 %)

Förklaring av termer i tabellen:

  • Effektiv dos: storhet som anger den totala hälsomässiga skadan orsakad av joniserande strålning med beaktande av organ som är känsliga för strålning
  • Naturlig bakgrundsstrålning: joniserande strålning som härstammar från omgivningen (till exempel rymden, marken)
  • Sannolikhet: Siffrorna anger den statistiska tilläggsrisken. Risken för en enskild patient kan inte uppskattas exakt.

Som jämförelse: En fyra timmar lång flygres på 10 km höjd medför en stråldos på 0,02 mSv.

Den undersöktas ålder påverkar den extra cancerrisken. Strålning i barndomen medför en större extra risk än motsvarande stråldos i vuxen ålder. Hos ett litet barn är risken cirka trefaldig och för en 90-åring cirka en tredjedel jämfört med en 30-åring. Den extra risken är dock mycket liten även för barn.

Det finns även skillnader i hur känslig man är för strålning, och kvinnor är känsligare för strålningens biverkningar än män. Dessutom varierar strålningskänsligheten hos olika vävnader och organ.

Direkta biverkningar

Med direkta biverkningar avses den vävnadsskada som strålningen medför. Låga stråldoser orsakar ingen vävnadsskada, och inga strålningsundersökningar inom bilddiagnostik medför några direkta biverkningar.

En krävande och långvarig strålningsåtgärd kan dock i vissa fall till exempel orsaka hudrodnad. Dessa osannolika verkningar beskrivs separat.

Om du vet (eller misstänker) att du är gravid ochär på väg på bilddiagnostiksundersökning och du funderar över användningen av strålning, ber vi dig läsa avsnittet Undersökningar när du är gravid.

Läs mer i Undersökningshuset:

Edellinen sivu Seuraava sivu
 

Uppdaterad