Hodgkins lymfom
Hodgkins lymfom är uppkallat efter dr Thomas Hodgkin. Han beskrev sjukdomen för första gången 1832.
Hodgkins lymfom utvecklas när lymfocyterna börjar dela sig okontrollerat. Det finns två olika typer av lymfocyter: B-lymfocyter och T-lymfocyter. Hodgkins lymfom utvecklas från B-lymfocyter. Patologen ser onormala B-lymfocyter, så kallade Reed-Sternberg-celler, i ett lymfomprov i ett mikroskop. Vid Non-Hodgkins lymfom saknas dessa celler.
Hodgkins lymfom kan drabba människor i alla åldrar, men de flesta som drabbas är antingen 15–34 år eller över 60 år. I Finland diagnostiseras cirka 160 personer med Hodgkins lymfom varje år.
Hodgkins lymfom klassificeras vidare i olika undertyper. Vilken behandling du får beror på vilken undertyp av lymfom du har.
Non-Hodgkins lymfom
Non-Hodgkins lymfom omfattar alla typer av lymfom som inte är Hodgkins lymfom. Non-Hodgkins lymfom kan utvecklas från både B-lymfocyter och T-lymfocyter.
Varje år diagnostiseras cirka 1 300 personer i Finland med non-Hodgkins lymfom. De flesta är över 55 år när de får diagnosen.
Non-Hodgkins lymfom delas in i två grupper: långsamt växande och snabbväxande. Båda grupper delas ytterligare in i ett antal olika undertyper. Vilken behandling du får beror på vilken undertyp av lymfom du har. Långsamt växande lymfom kräver inte alltid behandling direkt i början, utan man kan följa utvecklingen och inleda behandlingen först när sjukdomen ger symtom. Långsamt växande lymfom kan dock sällan botas permanent. Som namnet antyder utvecklas snabbväxande lymfom snabbt och kräver snabb behandling. Om behandlingarna fungerar kan de bota lymfomet helt. Ibland kan lymfomet förändras från en långsamt växande typ till en snabbväxande typ; detta kallas för transformation. Transformerat lymfom behandlas på samma sätt som snabbväxande lymfom.