| Fördelarna med motion | Fysisk aktivitet förbättrar den fysiska funktionsförmågan och livskvaliteten för människor i alla åldrar. Med tillräcklig och varierad motion kan man öka muskelstyrkan och ledrörligheten samt förbättra andningen och blodcirkulationen. Motion är tillåtet och rekommenderas både under och efter cancerbehandlingen. Motion ökar inte svullnaden i armarna. Tillsammans med hälsosam kost är motion också en viktig del av viktkontrollen. Motion bromsar också benskörheten och kan bidra till att förebygga frakturer. Regelbunden motion av alla slag har en positiv effekt på humöret, förbättrar självbilden och minskar eventuella symtom på trötthet och utmattning. Studier har visat att regelbunden motion till och med kan minska risken för återfall i bröstcancer. |
| Träning under cytostatikabehandling och strålbehandling | Efter en operation och under en cytostatikabehandling är ansträngningstoleransen vanligtvis nedsatt, vilket man måste ta hänsyn till när man planerar ett träningsprogram. Man ska alltid träna utifrån sin egen förmåga. Under behandlingsdagarna bör man endast träna lätt, som till exempel ta en promenad eller bara vila, men när de akuta biverkningarna har försvunnit kan man träna så mycket som man orkar. Det ska kännas bra att motionera. |
| Uthållighet | Man kan förbättra sin uthållighet genom att motionera flera dagar i veckan i sammanlagt minst 2 timmar och 30 minuter i rask takt eller 1 timme och 15 minuter i ansträngande takt (så att man blir andfådd och svettas). Genom en mer ansträngande uthållighetsträning kan man utveckla ett visst delområde av hälsan mer exakt, till exempel hjärt- och kärlhälsan. Rask vardagsmotion (till exempel en promenad till affären), nyttomotion och motion på väg till och från arbetet har också en positiv effekt på hälsan. |
| Muskelstyrka och rörlighet i lederna | Man bör utöva motion som förbättrar muskelstyrkan och rörelsekontrollen två gånger i veckan. Övningar för muskelstyrka och rörelsekontroll stärker det muskuloskeletala systemet. Man bör träna rörligheten i armarna dagligen för att bibehålla och förbättra axelledens rörlighet och muskelflexibilitet. Man kan ta hjälp av en käpp eller hantlar. Man kan gott och väl träna överkroppen, som att simma, ro eller muskelträna, som en del av träningsprogrammet. Om armarna svullnar eller visar en tendens att svullna till följd av operationen och behandlingarna bör man använda kompressionsprodukter när man tränar. Det är säkert att träna inom gränserna för sina symtom. Det är bra att börja träningen med att gradvis öka belastningen. Om svullnaden ökar eller om man får ont i armen efter träningen bör man förenkla träningsprogrammet. |
| Motion och förebyggande av benskörhet | Benskörhet är en normal företeelse när man åldras. Hos kvinnor åtföljs klimakteriet av ytterligare en fas av intensiv benskörhet som varar mellan tre och åtta år. En del adjuvanta behandlingar av bröstcancer påskyndar benskörheten. Cellgifter gör ofta att menstruationen försvinner tillfälligt eller permanent (hos kvinnor som närmar sig klimakteriet). Även om menstruationen skulle komma tillbaka är det vanligt att klimakteriet tidigareläggs, vilket leder till en tidigare, snabbare benskörhet och en ökad risk för frakturer. Antiöstrogenet tamoxifen skyddar mot benskörhet hos kvinnor som har passerat klimakteriet, men ökar benskörheten något hos yngre kvinnor. Aromatashämmare ökar risken för benskörhet och ökar även risken för frakturer något. Man kan påverka skelettet genom sina livsstilsval. Det är viktigt att hejda benskörheten och förhindra fallolyckor. Motion bromsar benskörheten och förbättrar muskelstyrkan och balansen. En bra balans minskar i sin tur risken för fallolyckor. Motion som belastar skelettet, till exempel promenader, stavgång, löpning, gymträning och jympa, är viktigt för att bromsa benskörheten och förebygga frakturer. Varierande motion och fysiska aktiviteter som kräver skicklighet och balans (till exempel jympa) är också viktiga för att förebygga frakturer. |
| Hälsosam kost och viktkontroll | Läkemedelsbehandlingar av bröstcancer är förknippade med viktuppgång och det är viktigt att tänka på att hålla vikten även under behandlingen. En hälsosam kost och motion har en avgörande roll när man ska hålla vikten. Studier visar att en betydande viktuppgång kan öka risken för återfall i bröstcancer något. För personer med bröstcancer rekommenderas en vegetarisk och fettsnål kost, och enligt forskningen kan detta minska risken för återfall i bröstcancer. Det finns också forskning som visar att fet fisk som innehåller omega-3-fettsyror minskar risken för återfall i bröstcancer. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Eftersom bröstcancerbehandlingarna kan påskynda benskörheten bör den dagliga kosten innehålla cirka 1 000 mg kalcium och 400 KY (10 μg) D-vitamin. D-vitamin produceras i huden när den utsätts för solljus. Under vintern får vi i Norden inte i oss tillräckligt med D-vitamin från solen, så då är kosten den viktigaste källan till D-vitamin. Fisk innehåller mycket D-vitamin, men man kan också få det från flytande mejeriprodukter med tillsatt D-vitamin (observera att ekologiska produkter inte har tillsatt D-vitamin), margarin och till viss del ägg. Kalcium- och D-vitamin-tillskott rekommenderas oftast tillsammans med aromatashämmare. |
| Användning av njutningsmedel | Regelbunden alkoholkonsumtion ökar risken för återfall i bröstcancer. En sporadisk och låg alkoholkonsumtion ökar knappast risken för bröstcancer. Rökning ökar risken för återfall i bröstcancer något. Rökning är också skadligt för hälsan på många andra sätt och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos, frakturer och, särskilt i kombination med strålbehandling, risken för lungcancer. Det lönar sig alltid att sluta röka och det har avsevärda fördelar för hälsan. |