Strålbehandling efter en bröstcanceroperation rekommenderas för alla patienter som har genomgått en bevarande operation. Efter att man har tagit bort hela bröstet, dvs. efter en mastektomi, rekommenderas man strålbehandling om tumören har varit stor eller om den har metastaserats till armhålan. Efter en mastektomi kan man från fall till fall också överväga strålbehandling om patienten är ung.
Om man också rekommenderas cytostatikabehandling efter operationen genomgår man först en cytostatikakur (4–6 månader). I slutet av cytostatikakuren innefattar behandlingsprogrammet ett besök hos strålbehandlingsläkarens mottagning för att fastställa strålbehandlingens målområden och varaktighet. Strålbehandlingen kan inledas 3–4 veckor efter den sista cytostatikabehandlingen.
Om man inte får någon läkemedelsbehandling efter operationen eller om man bara får hormonell behandling, sker det första mötet med läkaren vid cancervårdsenheten på strålbehandlingsavdelningen. Då inleder läkaren på strålbehandlingsavdelningen också den hormonella behandlingen.
| Remiss för strålbehandling | Patienten skickas för strålbehandling med en remiss från en läkare. Sjukskötaren som hanterar remisser bokar en mottagningstid till en läkare på strålbehandlingsavdelningen och skickar en kallelse till patienten och en blankett för förhandsuppgifter för bröstcancerpatienten som han eller hon ska fylla i. |
| Planeringsmöte för strålbehandling | Planeringen av strålbehandlingen börjar med ett möte med en läkare på strålbehandlingsavdelningen, där läkaren bedömer om patienten är lämplig för strålbehandling och säkerställer att strålbehandlingen är nödvändig. Under mötet bedömer läkaren också behovet av sjukledighet och skriver ett utlåtande för det. Patienter som ska få hormonell läkemedelsbehandling av bröstcancer inleder vanligtvis behandlingen under eller direkt efter strålbehandlingen. |
| Planeringsdatortomografi (DT-simulering) | Planeringen av strålbehandlingen börjar med en planeringsdatortomografi. När man planerar strålbehandlingen av bröstet använder man datortomografi (DT) för att definiera området som ska behandlas och för att markera mittpunkten för behandlingen. Med hjälp av en laserapparat markerar man mittpunkten för behandlingen på patientens hud med tre tatueringsprickar. Behandlingspositionen är viktig för att strålbehandlingen ska lyckas och så att den är densamma vid varje behandling. För att man enkelt ska få till samma behandlingsposition varje gång använder man olika stödställningar och metoder. När man behandlar bröstet använder man en så kallad bröstställning. |
| Dosplanering | Strålbehandlingen planeras individuellt. Efter att man har definierat målområdet fattar läkaren det slutliga beslutet om engångdosen, antalet strålbehandlingar och den totala dosen som man ska ge patienten. Därefter väljer man behandlingsteknik och fältarrangemang, som fysikern eller röntgenskötaren iordningställer. |
| Genomförande av strålbehandling |  Strålbehandlingen börjar vanligtvis cirka en vecka efter planeringsdatortomografin. Man kontrollerar ännu en gång att positioneringen är rätt med en millimeters precision genom att göra en undersökning med behandlingsapparaten strax innan man inleder behandlingen. Patienten är ensam i behandlingsrummet under behandlingen. Skötarna har dock röst-, hörsel- och synkontakt med patienten. Vid behov kan man avbryta behandlingen.
Syftet med strålbehandling efter en operation är att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen med hjälp av joniserande strålning. Även om man numera kan rikta strålningen mycket direkt mot tumörområdet påverkar den även friska celler. Strålbehandlingen ges i små engångsdoser för att minimera biverkningarna av behandlingen och skadorna på friska vävnader. Efter en bröstcanceroperation ger man 15–30 strålbehandlingar beroende på bröstcancertumörens och patientens egenskaper och på typen av operation. Strålbehandling ges på vardagar, och ett strålbehandlingsbesök tar vanligtvis 10–20 minuter. Under behandlingen följer röntgenskötaren upp patientens tillstånd och biverkningarna av behandlingen. Vid förändringar i patientens tillstånd hänvisar röntgenskötaren vid behov patienten till en läkare eller ber läkaren om råd om ytterligare åtgärder. Vid behov ordnar man ett läkarbesök för patienten under behandlingsperioden. När strålbehandlingen har avslutats får patienten träffa en läkare vid mottagningen, varefter man skriver en sammanfattning (= epikris) av behandlingen och överför patienten till uppföljningen av bröstcancer. |
| Video: Strålbehandling | |
| Biverkningar av strålbehandling | Under strålbehandlingen börjar huden på bröstet vanligtvis att rodna inom 1–3 veckor efter behandlingens början. Under behandlingen kan huden fjälla, vilket i värsta fall leder till att vävnadsvätska sipprar ut genom huden i vecken. Strålbehandlingen kan också orsaka svullnad i bröstet. En del patienter kan periodvis få ont i bröstet under strålbehandlingen och under läkningen efter strålbehandlingen. Biverkningarna av strålbehandlingen börjar släppa ungefär 2–4 veckor efter avslutad strålbehandling. Processen är dock individuell. Strålbehandlingen fortsätter att verka efter att behandlingen har avslutats och hudreaktionerna kan förstärkas även efter en avslutad behandling. Huden läker vanligtvis inom en månad efter behandlingen, men det kan ta flera månader innan svullnaden i bröstet lägger sig. Strålbehandlingen av bröstet kan orsaka en senare strålningsreaktion i de omgivande mjukdelarna (fett-, muskel-, lung- eller nervvävnad) och revbenen. Symtomen på strålbehandlingsrelaterad lunginflammation kan vara torrhosta, andnöd, lätt feber eller bröstsmärta en månad eller till och med flera månader efter behandlingen. I de flesta fall är dessa reaktioner lindriga och lindras med tiden. Svårare fall av strålpneumoni kan vid behov också behandlas med till exempel läkemedel, som kortison. Med dagens behandlingsmetoder kan man effektivt skydda hjärtat från de skadliga effekterna av strålbehandling. Förutom andra riskfaktorer (borttagning av lymfkörtlar i armhålan, övervikt) kan en strålbehandling av lymfkörtlarna i armhålan orsaka en störning i lymfcirkulationen, som leder till svullnad i armarna. |