Vanliga frågor om kranskärlssjukdom och läkemedelsbehandling

ACE-hämmare, såsom ramipril, enalapril och perindopril samt ATR-blockerare såsom losartan, candesartan och valsartan sänker blodtrycket genom att utvidga artärerna och minska hjärtats arbetsmängd. Behandling med läkemedel i denna grupp förbättrar prognosen och sätts in särskilt om patienten har högt blodtryck, diabetes eller en omfattande infarkt.

Läkemedel i den här gruppen tolereras i allmänhet mycket väl. Yrsel kan vara en biverkning. En vanlig biverkning av ACE-hämmare är torrhosta, vilket förekommer mer sällan vid användning av ATR-blockerare.

Nyckelord: ACE-hämmare, ramipril, enalapril, perindopril, ATR-blockerare, losartan, candesartan, valsartan

Klopidogrel (Plavix), prasugrel (Efient) och ticagrelor (Brilique) som är ADP-receptorhämmare. Vid ballongvidgning (PCI) sätts något av dessa läkemedel in. Läkemedlet används i allmänhet i 1–12 månader, beroende på vilken teknik som används vid ballongvidgningen. Strax efter en ballongvidgning är det särskilt viktigt att läkemedelsbehandlingen inte avbryts, eftersom det lätt ansamlas blodplättar vid en nyligen inlagd stent, det vill säga på det ställe där kärlet har vidgats, vilket kan orsaka att det bildas ett koagel. Med tiden läker kärlets insida och risken för koagel minskar.

I samband med läkemedel som påverkar blodkoaguleringen kan det hända att blödningstiderna blir längre. Risken för blödning i mag-tarmkanalen kan också öka. Under användningen av ADP-receptorhämmare ska man inte på egen hand använda antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (ibuprofen, ketoprofen, acetylsalicylsyra med smärtbehandlingsdos). Akutpatienter har utöver den behandlade förträngningen ofta andra bristningsbenägna förträngningar och då riktas läkemedelsbehandlingen mot både den behandlade förträngningen och andra förträngningar. Därför används ADP-receptorhämmare i allmänhet tolv månader och ibland även längre hos akutpatienter.

Nyckelord: ADP-receptorhämmare, klopidogrel, plavix, prasugrel, Efient, ticagrelor, Brilique

Kolesterolläkemedel (statiner) har en gynnsam effekt på kranskärlssjukdomens förlopp oberoende av kolesterolvärdenas utgångsnivå. Syftet med användningen av dessa läkemedel är att minska uppkomsten av nya kranskärlsförträngningar och å andra sidan förhindra att redan existerande förträngningar förvärras.

En vanlig orsak till hjärtinfarkt är att insidan av kranskärlsväggen går sönder vid området med plack, kolesterolinlagring, och det utvecklas en blodpropp på detta ställe. Med kolesterolläkemedel kan man minska risken för en sådan väggskada. Målnivån för kolesterol hos patienter med kranskärlssjukdom är lägre än den allmänna målnivån för friska personer.

Nyckelord: Kolesterolläkemedel, statiner, kolesterol, värden, kolesterolvärden, förträngning i kranskärlen

Acetylsalicylsyra och ADP-receptorhämmare förhindrar att blodplättarna fastnar i varandra, vilket förebygger koagel och förbättrar kranskärlspatientens prognos. För att förhindra koagel används antingen en kombinationsbehandling med acetylsalicylsyra och ADP-receptorhämmare eller endast ett av dessa läkemedel för sig.

ASA, det vill säga acetylsalicylsyra, är ett receptfritt läkemedel. ASA ska användas enligt läkarens ordination och patienten bör inte avsluta användningen på egen hand. Vanligtvis används ASA permanent. Om patienten inte kan ta ASA till exempel på grund av allergi, används till exempel klopidogrel som bestående läkemedel.

Nyckelord: Acetylsalicylsyra, ADP-receptor, blockerare, ASA, läkemedelsbehandling av kranskärlssjukdom

ACE-hämmare, såsom ramipril, enalapril och perindopril samt ATR-blockerare såsom losartan, candesartan och valsartan sänker blodtrycket genom att utvidga artärerna och minska hjärtats arbetsmängd. Behandling med läkemedel i denna grupp förbättrar prognosen och sätts in särskilt om patienten har högt blodtryck, diabetes eller en omfattande infarkt.

Läkemedel i den här gruppen tolereras i allmänhet mycket väl. Yrsel kan vara en biverkning. En vanlig biverkning av ACE-hämmare är torrhosta, vilket förekommer mer sällan vid användning av ATR-blockerare.

Nyckelord: ACE-hämmare, ramipril, enalapril, perindopril, ATR-blockerare, losartan, candesartan, valsartan

Kalciumantagonisterna delas in i två grupper. Blodkärlsnätet påverkas bl.a. av amplodipin, felodipon och lercanidipin, som utvidgar artärerna och därigenom sänker blodtrycket. De används också för att lindra smärtor i bröstet. Biverkningarna av dessa läkemedel kan vara rodnad i ansiktet, svindel, huvudvärk och svullnad i vristerna.

Verapamil och diltiazem inverkar så att säga på hjärtat och lugnar ner hjärtfrekvensen. Dessutom sänker de blodtrycket i och med att de utvidgar artärerna. De är alternativa läkemedel till exempel om betablockerare inte kan användas. Förstoppning, rodnad i ansiktet, svindel, huvudvärk och klåda är vanliga biverkningar.

Nyckelord: Kalciumantagonister, amplodipin, felodipon, lercanidipin, verapamil, diltiazem

För smärtlindring som egenvård rekommenderas paracetamol. En långvarig användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (t.ex. ibuprofen, ketoprofen, acetylsalicylsyra med behandlingsdos) kan påverka blodtrycksläkemedlens effekt, men ett sporadiskt intag försämrar inte effekten av dessa.

Det är bra att diskutera användningen av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel med den behandlande läkaren eller en farmaceut på apoteket. Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel bör inte användas tillsammans med läkemedel som påverkar blodkoagulationen. Läkaren kan ge anvisningar om eller skriva ut recept på andra smärtstillande läkemedel.

Nyckelord: smärtbehandling, paracetamol, antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, ibuprofen, ketoprofen, acetylsalicylsyra

Statiner är den viktigaste läkemedelsbehandlingen som förhindrar kranskärlssjukdomens framskridande. Det har visats att hos hjärtinfarktpatienter minskar behandling med statiner risken för både ny hjärtinfarkt och död. Statinbehandlingen (bl.a. atorvastatin, fluvastatin, pravastatin, rosuvastatin, simvastatin) inleds även om kolesterolvärdena inte är förhöjda. Statiner minskar uppkomsten av kolesterol och skyddar väggarna i artärerna.

Kolesterol bildas i kroppen mest under kvällen och natten, och därför är det bra att ta kolesterolläkemedlet på kvällen. Atorvastatin och rosuvastatin är undantag, de kan tas vilken tid som helst på dygnet. Muskelsmärtor kan förekomma som biverkning.

Ezetimib förhindrar att kolesterol absorberas från tarmarna. I kombination med statin sänker ezetimib kolesterolhalten effektivare. Ezetimib används också om statiner inte lämpar sig för en patient till exempel på grund av biverkningarna.

Nyckelord: Statin, hjärtinfarktpatienter, Ezetimib, atorvastatin, fluvastatin, pravastatin, rosuvastatin, simvastatin

På undersökningsdagen hålls armen i mitella fram till läggdags och kompressionsförbandet på handen hålls kvar till följande morgon. Därefter kan handen användas i vardagliga sysslor.

Patienten ska undvika ansträngning, ryckiga rörelser (t.ex. lyft av tunga föremål, tungt fysiskt arbete) och motion (t.ex. gym, löpning) i en vecka.

Nyckelord: Motion, ballongvidgning, kompressionsförband, hand

På undersökningsdagen hålls armen i mitella fram till läggdags och kompressionsförbandet på handen hålls kvar till följande morgon. Därefter kan handen användas i vardagliga sysslor.

Patienten ska undvika ansträngning, ryckiga rörelser (t.ex. lyft av tunga föremål, tungt fysiskt arbete) och motion (t.ex. gym, löpning) i en vecka.

Nyckelord: Motion, ballongvidgning, kompressionsförband, hand

Efter insättning av läkemedelsbehandlingen vid hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom har det skett förändringar i tillståndet, såsom diffust illamående och trötthet.

Symtomen kan bero på de betablockerare som används i behandlingen av kranskärlssjukdom. Betablockerare kan orsaka orkeslöshet och sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket. I en situation som denna är det bäst att besöka läkarmottagningen.

Nyckelord: hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, läkemedelsbehandling, betablockerare, trötthet, illamående

Vanligtvis genomförs den fortsatta behandlingen efter en hjärtinfarkt och annan fortsatt behandling vid kranskärlssjukdom inom primärvården (hälsovårdscentralen, företagshälsovården, en privat läkarstation), där även recepten förnyas.

Nyckelord: Läkemedelsbehandling, hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, recept, förnyelse

Den läkare som har haft hand om dig på sjukhuset skriver ett B-intyg som skickas till dig per post och som du ska lämna in till FPA. Ibland skickas B-intyget direkt från sjukhuset till FPA och i detta fall får du information om detta separat. Spara kvittona när du hämtar ut dina hjärtläkemedel för första gången på apoteket. Du kan ansöka om ersättning retroaktivt mot kvitton när B-intyget har skickats till FPA.

Du får ersättning för läkemedlet efter att initialsjälvrisken har uppfyllts. Initialsjälvrisken räknas per kalenderår. Initialsjälvrisken gäller inte barn och unga. Den tillämpas från början av det år då personen fyller 19 år.

Nyckelord: B-intyg, läkemedelsersättning, FPA, självrisk

Stress orsakar förändringar i kroppens hormonfunktion, i autonoma nervsystemet som reglerar kroppens vakenhetstillstånd och i ämnesomsättningen. Dessa förändringar är skadliga för hjärtat och cirkulationsorganen.

Kontinuerlig psykisk stress kan höja blodtrycket. I en stressande livssituation kan levnadsvanorna försämras till exempel i fråga om kost och rökning. Å andra sidan kan psykisk stress orsaka bröstsmärtor som inte beror på en hjärtsjukdom.

Nyckelord: Stress, vakenhetstillstånd, hormonfunktion, autonoma nervsystemet

Kranskärlssjukdom är en kronisk sjukdom som kräver livslång läkemedelsbehandling. Vanligtvis görs det första uppföljningsbesöket 1–3 månader efter hjärtinfarkten och därefter minst en gång per år. Under besöken kontrolleras hur man mår, mäts blodtrycket, diskuteras levnadsvanorna och tas grundläggande laboratorieprover.

Nyckelord: hjärtmedicinering, kranskärlssjukdom, uppföljning, hjärtinfarkt, blodtryck

Nitrater utvidgar blodkärlen och används som symtomlindrande läkemedel. Snabbverkande nitrater, "snabbnitro", tas vid en smärtattack i bröstet eller före ansträngning eller någon annan verksamhet som kan utlösa en smärtattack i bröstet.

Snabbverkande spray sprayas på tungan samtidigt som man håller andan. Doseringen kan vara individuell. Under en smärtattack, spraya 1–3 gånger. Om smärtan inte lättar, kontakta läkare eller ring ambulans. Före ansträngning spraya vid behov 1–3 gånger. Håll 30 sekunders paus mellan varje gång.

En snabbverkande resoriblett placeras under tungan där den får smälta eller tuggas. Efter fem minuter kan ytterligare en tablett tas vid behov.

Under en period av 15 minuter får högst tre tabletter tas. Om smärtan inte lättar på denna tid, kontakta läkare eller ring ambulans.

Nitrater, särskilt kortverkande, kan ha huvudvärk och svindel som biverkningar. Samtidig användning av nitrater och erektionsläkemedel medför risker. Rådgör med läkaren om eventuell användning.

Nyckelord: Nitrater, snabbnitro, smärtattack, resoriblett

Om patienten är tvungen att använda snabbverkande nitrater ofta, går man ofta över till långverkande nitrater. Läkaren kan ordinera långverkande nitrater även av andra orsaker. Vid användningen av långverkande bör man tänka på utvecklingen av tolerans. Det här kan undvikas genom att hålla en åtminstone tolv timmar lång nitratfri period under dygnet. I de flesta fallen är det bäst att hålla den nattetid. Vid administration två gånger i dygnet är det bra att ta läkemedlet på morgonen och på eftermiddagen, t.ex. kl. 8 och kl. 16–18.

Nitrater, särskilt kortverkande, kan ha huvudvärk och svindel som biverkningar. Samtidig användning av nitrater och erektionsläkemedel medför risker. Rådgör med läkaren om eventuell användning.

Nyckelord: Långverkande, nitrater, snabbverkande

Den läkare som har haft hand om dig på sjukhuset skriver ett B-intyg som skickas till dig per post och som du ska lämna in till FPA. Ibland skickas B-intyget direkt från sjukhuset till FPA och i detta fall får du information om detta separat. Spara kvittona när du hämtar ut dina hjärtläkemedel för första gången på apoteket. Du kan ansöka om ersättning retroaktivt mot kvitton när B-intyget har skickats till FPA.

Du får ersättning för läkemedlet efter att initialsjälvrisken har uppfyllts. Initialsjälvrisken räknas per kalenderår. Initialsjälvrisken gäller inte barn och unga. Den tillämpas från början av det år då personen fyller 19 år.

Nyckelord: B-intyg, läkemedelsersättning, självrisk, specialersättning, FPA

Vissa blodtrycksläkemedel och andra läkemedel kan leda till att blodtrycket sjunker. Om du inte har symtom, såsom yrsel eller att det svartnar för ögonen, behöver du inte oroa dig.

Nyckelord: Lågt blodtryck, blodtryck, läkemedel, svartnar för ögonen, yrsel

Personer kranskärlssjukdom bör ta hand om en regelbunden munhygien och regelbundna tandundersökningar. Det är bra att gå på kontroll hos tandläkaren eller munhygienisten årligen. Obehandlade inflammationer i munnen kan förvärra kranskärlssjukdomen. Att borsta tänderna och rengöra tandmellanrummen dagligen spelar en viktig roll i förebyggandet av muninflammationer. Informera tandläkaren om ditt hälsotillstånd, din kranskärlssjukdom och din läkemedelsbehandling.

Blodkoagulationshämmande läkemedel medför risk för blödning vid tandvårdsingrepp. Det rekommenderas att ingrepp som orsakar blödning, såsom rotfyllning eller tandborttagning, görs först när ett av de läkemedel som påverkar blodkoagulationen har satts ut enligt planen.

Nyckelord: hjärtinfarkt, läkarbesök, tandläkare, munhygien, kranskärlssjukdom, läkemedelsbehandling

Ja, det kan du, men du kan också påverka återfallsrisken själv. Kranskärlssjukdom är en kronisk sjukdom som inte kan botas med något ingrepp. Syftet med ingreppen är att minska symtomen och förbättra blodcirkulationen i hjärtmuskeln.

Läkemedelsbehandling och hjärtvänliga levnadsvanor är viktigt för att förebygga återfall i hjärtinfarkt.

Nyckelord: hjärtinfarkt, hjärtmuskelns blodcirkulation, återfall

Körförbudet och dess längd beror på hur svår hjärtinfarkten har varit. Oftast får man ett körförbud för några veckor. Hjärtmuskelskadan till följd av infarkten kan ännu under återhämtningsfasen orsaka hjärtrytmrubbningar, som i betydande grad kan påverka förmågan att framföra ett fordon på ett säkert sätt.

Din behandlande läkare informerar dig om ett eventuellt körförbud före utskrivning från sjukhuset. För yrkeschaufförer bedöms återgången till arbetet med hjälp av ett arbetsprov och en läkarundersökning.

Nyckelord: Körförbud, hjärtinfarkt