I hjärtats högra förmak finns sinusknutan som vanligtvis bestämmer hjärtats pulsfrekvens. De elektriska impulserna från sinusknutan sprids längs särskilda ledningsbanor till hjärtats andra delar och får hjärtmuskeln att dra ihop sig och pumpa blod.
Normal hjärtrytm
Hjärtats normala rytm kallas sinusrytm. Vid sinusrytm sammandrar sig hjärtmuskeln regelbundet, och vilopulsen, det vill säga hjärtfrekvensen, hos en vuxen person är i allmänhet cirka 60–80 slag per minut. Hjärtfrekvensen kan variera individuellt. I sömnen kan hjärtfrekvensen vara betydligt lägre än i vaket tillstånd. En långsam hjärtfrekvens i sig är inte farlig, så länge den inte är förknippad med yrsel, svimning eller tydlig trötthet.
Bilden visar en hjärtfilm som visar hjärtats elektriska aktivitet. På bilden:
P-vågen representerar sammandragningen av förmaken.
QRS-komplexet representerar kamrarnas sammandragning efter förmaken.
T-vågen representerar kamrarnas återgång till viloläget.
När vi anstränger oss stiger pulsen för att hjärtat ska pumpa tillräckligt med blod till musklerna. Pulsen kan gå upp till 180 slag per minut utan att det är fråga om en rytmrubbning. Förutom vid ansträngning kan pulsen också stiga tillfälligt på grund av spänning, vätskebrist, anemi och feber. Läkemedel kan påverka hjärtfrekvensen.