Gå till sidans innehåll

Hjärtrehabilitering

Hjärtrehabiliteringen ger dig kunskaper, färdigheter och stöd samt hopp i livet med hjärtsjukdomen. Hjärtrehabiliteringen är en viktig del av hjärtpatientens fortsatta vård.

En sjukdom kommer alltid oväntat. Insjuknandet rubbar de bekanta vardagsrutinerna som skapar trygghet i livet. Osäkerheten om framtiden kan få dig att känna rädsla, sorg, hopplöshet och ibland också skuld. Även din närstående kan ha liknande känslor. Att uppleva många olika känslor är mycket vanligt och helt normalt.

Läs mer om olika känslor i samband med insjuknandet:

Vad är hjärtrehabilitering?

Hjärtrehabiliteringen hjälper dig att klara vardagen med en hjärtsjukdom.

De flesta hjärtsjukdomarna är kroniska sjukdomar. Olika undersökningar och ingrepp är en del av behandlingen av hjärtsjukdomen. Efter ett hjärtingrepp kan du behöva varaktig läkemedelsbehandling och du måste fästa uppmärksamhet vid dina levnadsvanor och val i vardagen. Sjukdomen kan orsaka nedstämdhet och anpassningen tar tid.

Syftet med hjärtrehabiliteringen är att

  • återställa och/eller bevara din funktionsförmåga i arbetet och vardagssysslorna

  • förbättra din livskvalitet

  • stoppa sjukdomsförloppet

  • förebygga nya hjärthändelser

  • erbjuda verktyg för psykiskt välbefinnande och stresshantering.

Hjärtrehabiliteringen ger dig information och handledning om egenvården och hanteringen av riskfaktorer. Dessutom får du råd om motion och psykosocialt stöd. I rehabiliteringsgruppen har du möjlighet att träffa andra personer i samma situation som du kan utbyta tankar och erfarenheter med.

Du har nytta av hjärtrehabilitering om du har

  • kranskärlssjukdom

  • haft en hjärtinfarkt

  • hjärtsvikt

  • en hjärtmuskelsjukdom

  • rytmrubbningar

  • pacemakerbehandling på grund av rytmrubbningar

  • genomgått ett hjärtingrepp som ballongvidgning av kranskärl, bypassoperation eller hjärtklaffoperation.

Läs mer om rehabilitering:

I rehabiliteringen har du själv en aktiv roll. Vårdpersonalen hjälper dig med att söka dig till rehabiliteringen. På många sjukhus finns en rehabiliteringshandledare som ger dig råd och ni kan tillsammans planera din rehabilitering. Dessutom kan du rådfråga din egen vårdenhet om hur du söker dig till rehabilitering.

För vissa rehabiliteringskurser behövs en läkarremiss. Ta upp saken på ett läkarbesök. Ni kan tillsammans diskutera det bästa alternativet med beaktande av din sjukdom.

Läs mer om rehabiliteringsalternativen:

Insjuknandet kan vara en mycket genomgripande upplevelse som det kan vara svårt att prata om till och med med ens närmaste. Med en kamratstödsperson som har genomlevt samma sak kan du hitta en ny typ av kontakt och ventilera dina känslor och erfarenheter.

Kamratstödspersonen har fått utbildning för sin uppgift och hans eller hennes roll är att lyssna på dig och berätta om sina egna erfarenheter och om hur han eller hon har hanterat upplevelsen.

Du får mer information om kamratstöd och dess betydelse:

Uppdaterad 20.4.2021