Gå till sidans innehåll

Framåt med nya tag

Jag skulle snart fylla 60. Bakom mig hade jag en lång och händelserik sjukdomshistoria: hjärtoperation, elkonverteringar, förmaksflimmerrytm, ICD-pacemaker och hjärtsvikt.

Min hjärtsjukdom hade förändrats långsamt, nästan glidit över från ett tillstånd till ett annat. Jag förändrade mitt liv i takt med sjukdomen.

I trädgården blev grönsakslandet först ett växthus och sedan en krukträdgård. Redskapen byttes ut mot lättare och tidpunkten för trädgårdsarbetet från dagens varmaste stund till soluppgången. Jag bytte ut min vanliga resväska mot en med hjul. Jag kunde också välja mina arbetsuppgifter i yrket.

Hjärtsjukdomen hade inte hindrat mig från att göra saker som var viktiga för mig, eftersom jag själv valde att göra saker på nya sätt. Jag hade inte levt ett liv som sjukdomen begränsade och dikterade.

Det var först när jag fick svår hjärtsvikt när jag kände mig sjuk. Då gjorde jag i första hand det jag orkade med och klarade av. När andnöden kom, kunde jag inte andas på ett nytt sätt. Andnöden begränsade livet. Jag behövde mer hjälp från andra och var mer beroende av förhållandena, till exempel vädret, luftkonditionering, avstånd, tekniska hjälpmedel, taxibilar, hissar och mycket annat.

Jag kände glädje i att jag trots min allvarliga sjukdom hade vågat leva och göra de saker som jag ville göra. Jag fortsatte med samma inställning. Jag levde ett liv utan brådska här och nu.

Jag valde ännu mer noga vad jag använde mina sinande krafter på. Jag skakade av mig allt överflödigt. Jag sa inte tänk om. Jag planerade livet en dag i taget. På morgonen kände jag efter hur jag mådde just den dagen och bestämde utifrån det vad jag skulle göra och vart jag skulle gå. Väldigt ofta var jag tvungen att ändra mina planer eftersom det var förvånansvärt svårt att förutse tröttheten. Med hjälp av små och ofta återkommande vilopauser orkade jag utföra lätta hushållssysslor. Mest förargade det mig om jag var tvungen av ställa in avtalade träffar.

Jag tillbringade största delen av tiden inomhus. Sommarens ljud var mer luftkonditioneringens brummande än fågelsång och vågskvalp. Jag har många intressen och därmed sysslor också inomhus. Jag har alltid trivts i mitt eget sällskap.

Jag gjorde vad jag tyckte om och sådant som var enkelt att genomföra. Handarbeten kunde jag göra utan andnöd och de förde bort tankarna, gav glädje och kändes bra. Jag köpte en egen bil för att lättare kunna röra på mig, eftersom det började bli väldigt svårt att gå och alla sträckor var för långa för mig. Mina barnbarn gav mig mycket glädje i livet, vi lekte gå-kull när jag inte orkade springa.