Orsaker till ledvärk

Om stortåns basled är märkbart öm och röd är det ofta fråga om gikt. Då är det bra att under bedövning punktera leden och kontrollera om det finns uratkristaller i provet.

Artros kännetecknas av smärta och svullnad i en eller flera leder. Om artrosen har pågått under en längre tid är leden ofta förtjockad och har begränsad rörlighet. Smärtan tilltar efter belastning och på kvällen. Det kan förekomma morgonstyvhet i lederna. Styvheten är lindrigare och kortvarigare än vid ledgångsreumatism. Artros drabbar vanligtvis de stora och medelstora lederna i de nedre extremiteterna och stortåns basled. I händerna drabbas vanligtvis fingrarnas ytterleder och tummens basleder. I ett tidigt skede, innan benförtjockningen har bildats, kan leden kännas lika som vid en ny ledgångsreumatism, dvs. lite varm, och ha en mjuk och flexibel svullnad. Om ledgångsreumatismen börjar med svullnad i knäet kan det dock vara svårt att skilja mellan de två sjukdomarna. Vid ledgångsreumatism finns det dock klart fler inflammatoriska celler i ledvätskan än vid artros.

Reaktiv ledinflammation, gikt och psoriasis samt andra spondylartriter är de vanligaste orsakerna till inflammation i en eller få leder.

Ledgångsreumatism kännetecknas av symmetrisk ledinflammation i små leder, särskilt i händerna och fotdynorna, Men även vid ledgångsreumatism kan inflammation i en eller få leder förekomma.

Inflammatorisk ryggvärk hos personer under 40 år kännetecknas av att patienten väcks upp av värken på morgonnatten och att värken avtar vid rörelse. Ryggvärk som beror på diskdegeneration avtar ofta i vila.

Den mest typiska åldern för att insjukna i ledgångsreumatism är 65–70 år, men trots det är 2/3 av dem som drabbas av sjukdomen under 65 år.