Rituximab

Behandling med rituximab inleds och övervakas av en specialist på reumatiska sjukdomar. Innan läkemedelsbehandlingen påbörjas ska kontraindikationer uteslutas och nödvändiga undersökningar (blodprov och lungröntgen) planeras. Tänderna måste vara skötta och vaccinationerna uppdaterade. 

Vid ledgångsreumatism består den första behandlingsperioden av två doser rituximab (engångsdos 1000 mg) som ges genom intravenös infusion varannan vecka. Infusionen tar 2–6 timmar, under vilka sjukskötaren övervakar hur du mår. Efter behandlingen följs patienten upp på sjukhuset från en halvtimme till en timme. Innan droppet påbörjas ges premedicinering (metylprednisolon, paracetamol och antihistamin) för att förebygga läkemedelsreaktioner. En ny behandlingsperiod (1–2 doser) ges med 6 månaders mellanrum eller mer sällan. Rituximab används vanligtvis tillsammans med annan antireumatisk behandling. 

Vissa patienter får övergående symtom som feber, frossa och darrningar när läkemedlet ges. Ibland förekommer klåda, illamående, trötthet och obehag i halsen samt hudrodnad eller hjärtklappningar. Eventuella biverkningar kan minskas genom premedicinering och justering av dropphastigheten. Rituximab kan öka mottagligheten för infektioner något.

Behandling ska inte ges om patienten har en akut infektion eller kronisk obehandlad infektionssjukdom. I mycket sällsynta fall har aktivering av polyomvirus i det centrala nervsystemet beskrivits under rituximabbehandling, vilket kan leda till allvarlig infektion i det centrala nervsystemet (progressiv multifokal leukoencefalopati, eller PML). Kontakta din reumatologiska enhet om du utvecklar betydande oförklarliga neurologiska symtom. 

Reumahusets riktlinjer för operationsuppehåll gäller i första hand rena, planerade ortopediska ingrepp. I allmänhet finns det få forskningsbevis om längden på läkemedelsuppehåll. Före operationen rekommenderas en individuell bedömning av infektionsrisken, typen av operation och risken för aktivering av den reumatiska sjukdomen. Om det inte finns någon särskild risk för infektion är behovet av läkemedelsuppehåll mindre. För biologiska läkemedel är det önskvärt att operationen sker vid samma tidpunkt som nästa dos av läkemedlet skulle administreras. Vid postoperativa och djupa infektioner ska man göra uppehåll i läkemedelsbehandlingen med cytostatika, biologiska läkemedel och nya syntetiska antireumatiska läkemedel (främst JAK-hämmare). För patienter med särskilt hög risk måste längre uppehåll i läkemedelsbehandlingen eventuellt övervägas. Glukokortikoider med hög dos (mer än 10 mg prednisolon) ökar risken för infektioner och kan försvåra sårläkningen. 

• Läkemedlet pausas i 4–6 månader före en operation 

• Läkemedlet påbörjas i 1 månad efter en operation, eller tills operationssåret har läkt. 

• Vid större ingrepp rekommenderas ett uppehåll i behandlingen, vars längd beror på operationens omfattning. Du bör rådgöra med din behandlande läkare om du ska göra uppehåll i behandlingen. 

• Antireumatisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning (PDF)

Under behandling med rituximab kan vaccinsvaret vara nedsatt och vaccinationer bör ges innan behandlingen påbörjas. Vacciner som innehåller levande försvagade patogener (till exempel vaccin mot gula febern och mässling) får inte ges under (namnet på den aktiva substansen här) eller endast efter den behandlande läkarens bedömning. Ett pneumokockvaccin rekommenderas innan behandlingen påbörjas. Influensavaccin rekommenderas årligen. 

Behandling med rituximab kräver uppföljning av laboratorieprov. Behandlingen övervakas av en specialist som är förtrogen med behandlingen.