Det rekommenderas att man ska dricka ungefär 2 liter vätska per dag.
Ryggmärgsskada - Hur sköter jag om min urinblåsa?
Det är viktigt att få i sig tillräckligt med vätska och att tömma blåsan regelbundet för att njurarna och blåsan ska fungera bra.
Det är individuellt hur ofta man behöver tömma urinblåsan. Bland annat urinblåsans storlek, fysisk aktivitet och hur mycket vätska man druckit är faktorer som påverkar. Rekommendationen är att tömma blåsan med 3-4 timmars mellanrum.
Efter en ryggmärgsskada kan det hända att man inte alls känner ett urineringsbehov. Symptom på en full blåsa kan då vara
huvudvärk
svettning
snabb hjärtpuls
frossbrytning
ökad muskelstelhet
buksmärta.
Efter en ryggmärgsskada är det viktigt att du tömmer blåsan regelbundet. Tömningen kan ske genom urinering, katetrisering eller med en stomi för urinen (öppning på magen som skapas genom operation).
Katetrisering innebär att urinblåsan töms med hjälp av ett tunt plaströr (katetern), som förs in genom urinröret.
Lär dig katetrisering genom att följa med hur en skötare katetriserar dig. Av skötaren får du också en skriftlig guide, där anvisningar med bilder ingår. Du kan lära dig att katetrisera så fort du känner att du är redo för det. Öva för säkerhets skull på katetriseringstekniken tillsammans med dina närmaste. I framtiden kan det komma dagar då du till exempel är sjuk och inte själv orkar göra katetriseringen.
Det är viktigt att du tömmer blåsan regelbundet, med 3-4 timmars mellanrum. Upprepad katetrisering, som imiterar blåsans normala funktion, rekommenderas för tömning av urinblåsan. Upprepad katetrisering innebär också en lägre risk för inflammation än en permanent kateter. Att försöka tömma blåsan genom att trycka, krysta eller bulta rekommenderas inte.
Det är individuellt hur ofta man behöver katetrisera. Faktorer som påverkar är till exempel mängden vätska man intagit, fysisk aktivitet och urinblåsans storlek. Målsättningen är att urinmängden skulle vara 300-450 ml per katetriseringsgång. Ifall mängderna ständigt är över 450 ml ska katetriseringen göras oftare. Man kan också försöka hitta den egna katetriseringsrytmen genom att skriva upp de katetriserade mängderna och katetriseringstiderna i en urineringsdagbok. På det här sättet är det lättare att uppskatta katetriseringsbehovet.
Uppdaterad 26.2.2024