Rehabilitering är en livslång process, som fortsätter också efter den mest intensiva rehabiliteringsperioden. Det krävs tid för att funktionsförmågan ska bli bättre. Ett av rehabiliteringens syften är att du blir expert på din egen vardag. Då kan du berätta för assistenter och dina närmaste på vilket sätt du vill få stöd och hjälp i vardagen.
I och med skadan begränsas din funktionsförmåga, och de aktiviteter som du kan delta i förändras. Det lönar sig ändå att hålla fast vid de aktiviteter som är viktiga för dig och fundera på hur du kunde delta i dem. I din nya livssituation behöver du mod, engagemang och en vilja att möta dina framtida utmaningar.
Om ryggmärgen skadas på nivån T1-T9-nivån fungerar händerna bra, men kroppens och benens muskler fungerar inte.
Du kan röra dig självständigt med rullstol i olika slags terränger. Du kan behöva hjälp med tyngre hushållsarbete, men annars klarar du dig smidigt i vardagen.
Funktionsförmågan varierar från person till person. Försämringarna i funktionsförmågan beror inte bara på skadenivån, utan också på skadans omfattning. Ålder, bakomliggande sjukdomar och eventuella andra skador inverkar också. Ditt psykiska välbefinnande, det stöd du får av närstående och omgivningen du lever i kan också ha en positiv eller negativ inverkan på rehabiliteringen.
Om ryggmärgsskadan är inkomplett kan funktionsförmågan hållas på nästan normal nivå, trots att skadan befinner sig i ryggmärgen på nivån T1-T9.