Gå till sidans innehåll

Sjukdomar och fallrisken

Hälsotillståndet och förändringar I det kan påverka fallrisken. Behandling av underliggande sjukdomar är en viktig del för att förebygga fall.

Olika sjukdomar och deras symtom, som smärta eller yrsel, påverkar rörligheten och balansen på olika sätt.

  • Plötsliga, kortvariga sjukdomar kan snabbt försvaga den allmänna konditionen, vilket kan leda till att fallrisken plötsligt kan öka. 

  • Symtom i samband med långvariga sjukdomar eller medicinering kan påverka rörligheten och balansen, vilket ökar fallrisken.

Genom att ta väl hand om dina bakomliggande sjukdomar kan du minska fallrisken.

Utöver sjukdomar kan det med åldern uppstå ett tillstånd som kallas för utmattningssyndrom eller gerasteni, vilket innebär svaghet, kraftlöshet och långsam reaktionsförmåga. Dessa faktorer ökar också risken för att falla.

Hur kan olika sjukdomar påverka fallrisken?

Sensoriska sjukdomar eller störningar i olika sinnen kan göra det svårt att uppfatta miljön och upptäcka potentiella hinder, vilket avsevärt ökar fallrisken.

Förändringar i sensoriska funktioner som kan öka risken för fall är till exempel

  • dålig syn 

  • lägesyrsel.

Läs mer om funktionsnedsättningar i de sensoriska funktionerna:

Se även punkten Neurologiska sjukdomar på denna sida.

Diabetes kan orsaka förändringar i bland annat det perifera nervsystemet och blodcirkulationen, vilket försämrar kroppens förmåga att känna beröring och läge. Detta gör det svårt att hantera balansen. Läs mer om diabetes: 

Sjukdomar i andningsorganen kan orsaka många funktionsstörningar i lungorna. Plötsliga infektioner eller förvärring av en befintlig sjukdom kan förorsaka en försämrad allmänhälsa, vilket kan leda till längre sängliggande och en ökad risk för fall. Sjukdomar i andningsorganen som kan öka risken för fall är bland annat

  • plötsliga sjukdomar i andningsorganen, såsom bronkit och lunginflammation 

  • långvariga sjukdomar i andningsorganen, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom, det vill säga KOL och sömnapné.

Läs mer om sjukdomar i andningsorganen på Lunghuset:

Mentala störningar såsom depression, schizofreni och psykos kan minska livskvaliteten, hälsan och funktionsförmågan samt utgöra en begränsande hälsoutmaning. Mentala störningar och deras läkemedelsbehandling kan orsaka problem med uppfattningen av omgivningen, rörligheten och balansen.

Bekanta dig med Psykportens egenvådsprogram:

Demenssjukdomar kan bland annat öka muskelstelhet och skakningar och försämra förmågan att fungera i vardagen, vilket gör det svårare att röra sig och försämrar balanskontrollen. Sjukdomar som kan öka risken för fall är bland annat

  • Alzheimers sjukdom 

  • Lewykroppsdemens 

  • vaskulär demenssjukdom.

Läs mer om minnet och demenssjukdomar:

Neurologiska sjukdomar påverkar nervsystemets funktion. Symtomen kan vara till exempel smärta, känselförändringar, förlust av rörelsekontroll eller yrsel, vilket gör det svårt att kontrollera balansen. Neurologiska sjukdomar som kan öka risken för fall är till exempel

  • hjärninfarkt eller cirkulationsstörningar i hjärnan 

  • Parkinsons sjukdom 

  • perifer neuropati.

Läs mer om neurologiska sjukdomar på andra hus i Hälsobyn:

Kardiovaskulära sjukdomar kan bland annat orsaka svår smärta, svaghet och plötsligt illamående, vilket bland annat påverkar rörligheten och balansen. Kardiovaskulära sjukdomar som kan öka risken för fall är bland annat

  • rytmrubbningar 

  • blodtryckssjukdom 

  • blodtrycksfall i samband med att man står upp, så kallad ortostatisk hypotension 

  • fönstertittarsjuka.

Läs mer om hjärtsjukdomar:

Sjukdomar i sjukdomar i stöd- och rörelseorganen kan bland annat orsaka smärta, stelhet och förändringar i hållningen, vilket gör det svårt att röra sig och kontrollera balansen. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen eller situationer som kan öka risken för fall är till exempel

  • höft- och ryggsjukdomar 

  • artros i knä och höft och ledprotesoperationer 

  • ledgångsreumatism 

  • osteoporos.

Läs mer om sjukdomar i stöd- och rörelseorganen:

Urineringsproblem, såsom ett behov av att urinera oftare och inkontinens, kan leda till att man får bråttom till toaletten och att toalettbesöken nattetid blir fler. Urinvägsinfektioner kan också orsaka förvirring eller ett försämrat allmäntillstånd. Detta ökar risken för fall. Sjukdomar som kan öka risken för fall inkluderar

  • en plötslig urinvägsinfektion 

  • inkontinens, det vill säga urininkontinens.

Läs mer om rehabilitering vid urininkontinens i Rehabiliteringshusets guide:

Skador som orsakats av tidigare fall eller olyckor och tillstånd efter skadan ökar risken för att falla. Skador som kan öka risken för att falla inkluderar till exempel

  • hjärnskada

  • frakturer, särskilt höft- och underbensfrakturer.

Läs mer om hjärnskador och frakturer:

Uppdaterad 22.4.2022